Skip to main content

S

sábado: zapatu · Sábado de Ramos: Erremu-zapatu · sábado inglés: zapatu ingles
sábana: izara
sabañón: ospel, itzebagi
saber: jakin
sabido: jakin, jakiñeko
sabiduría: jakindurixa
sabiendas, a: jakiñian
sabio: jakintsu
sabiondo: sasijakintsu, sasiletrau, jakintsu
sabor: gusto, sabore · buen sabor de boca; aoko gozo · mal sabor de boca: aoko zatar
Sacamantecas: Sakamantekas
sacapuntas: sakapunta
sacar: etara · sacar faltas: faltak etara · las cosa de quicio: gauzak bere onetik etara
sacarina: sakarina
sacerdocio: abadetza
sacerdote: abade
saciarse: ase, itxuratu, tajutu, berdinddu, azurrak berdinddu
saco: zaku · de harina o cereal: zorro · de patatas: zaku-patata, patata-zaku · de harina: irin-zaku · de trigo: gari-zorro · saco grande: fardel · ser el saco de los golpes: etxeko austrapua izan
sacramento: sakramentu
sacristán: sakristau
sacristía: sakristixa
sacudida: astinddu, aidatu
sacudir: astinddu
saetera: saietera, leixo
saetín: konporta, malatu
Sagrado Corazón: Jesusen Biotz
sal: gatz
sala: sala
salado: gazi, salau
salamandra: lupu, erube
salar: gatza emon, gazittu
salario: jornal, nekesari
salero: gatzontzi
salerosa: perkatx · salerosa y ruidosa: tipirri-taparra
salida: urteera
saliente: urtenuna · saliente pequeño: koska
Salinas: Gatzaga
salir: urten, erten · salirse con la suya: beriakin urten
saliva: txistu, txu
salix atrocinerea: saats; sauce, salguera
salix babylonica: llorona; sauce llorón
salix sp.: zuma; mimbre
salpicadura: txipriztiñ
salpicar: txipriztinddu
salsa: saltsa
salsera: martxantera, duenda, saltsera · salsero: naastaille, saltsero, tarrapatan
saltamontes: matxinsalto, saltamatxin
saltar: salto egin, tato egin · saltando: saltoka
salteado: saltiauta
salto: salto · de salto: saltuan · saltando: saltoka · salto de agua: ursalto, urjauzi
salud: osasun · de buena: osasuntsu, gordiñ · que rompas con salud: osasunakin urratu · andar con mucha: arri eta orma ibili, arri koskorra baiño gogorrago ibili
saludable: osasungarri, gizongiñ, sano #artua eta esnia janda azittakuak
saludador: sulutadore
salvación: salbaziño
salvado: zai · menudo: zai-birriñ, birzai · sin triturar: zai-zabal · saco de: zai-zaku
salvador: salbadore, salbatzaille
salvajada: salbajekerixa
salvaje: ezibako, ezitzeke, basako, basaganau, salbaje
salvar: salbau
Salve: salbe
salvoconducto: salbakonduto
sambucus ebulus: mausa; yezgo
sambucus nigra: intxusa; sauco
San Anton (2-II): Sanantonabat
San Emeterio y Celedonio (31-VIII): San Matei, Santo Martiri
San Esteban (26-XII): San Esteban #Natibittate, ase eta bete, San Estebantxe, berriz be len letxe
San Jorge (23-IV): San Jurgi #San Jurgi artuak ereitteko goizegi, San Markos, artuak ereindda balegoz
San Pablo (25-I): San Paulo
San Pedro (29-VI): San Pedro #San Pedroz kuku, San Martzialez (30-VI) mutu
San Sebastian: Donostia
San Simón y San Judas (27-X): San Simon eta San Juda #San Simon eta San Juda, udia jun da eta negua eldu da
San Vicente (22-I): San Bizente #San Bizente otza neguan biotza
sanar: osatu, saniau
sangrar: sangrau · sangrando: odoletan, odola darixola · desangrarse: odolustu
sangre: odol · de sangre caliente: odol beroko · sangre coagulada: odol batu, beltzune · a sangre fría: odol otzian
sangrecillas: tripotx, frikatxa
sanguijuela: usan
sanguíneo: bero
sanicula europaea: txarri bedar, ur bedar; sanícula
sanícula: txarri bedar
sano, -a: sano
Santa Agueda (5-II): #Santa Ageda eskian, arbi lorak artuta basarrittan mutillak · colecta de Santa Ageda: santaeske
Santa Cruz (3-V): Santikurutz
Santa Lucía (13-XII): Santa Lutzia #Santa Lutzia eguna, argittu orduko eguna
Santa Marina (18-VII): Santamaiña
santa: santa
Santiago (25-VII): Santiago
santiguarse: aittiaren egin, siñatu
santo: santu · día de Todos los Santos: Domusantu egun
sapo: zapo · canto de: zapo-kantu
saque: sake
sarampión: elgorri
sardina: sardiña · sardina en salazón: sardiñazar
sargento: sarjento
sargo: sarbo
sarmiento: aixen: maats-zotz
sarna: sarna
sarpullido: leen
sartén: zartaiñ · sartén pequeña: burduntzali · sartén por el mango, tener la: pitxarra astatik euki
sastre: sastre, jostun
satisfacción: satisfaziño
satisfacer: konformau
satisfecho: pozik, gustora; satisfetxo
sauce: saats · sauce llorón: llorona
sauco: intxusa, flot, sakuta, saluparda
savia: izardi
saxofón: salsafoi, saxofoi
saxofonista: salsafonista
sebo: sebo
secale cereale: zikirixu; centeno
secar: sikatu, liortu, agortu, alkortu · una planta: igartu · el campo: gorrittu · un alimento: idaskatu
seco, -a: siku, lior, kedarria baiño sikuago; igar, zotza baiño igarrago · sitio seco y resbaladizo: lior-laban
secreto: sekretu, ixilleko, ixilpeko · en secreto: ixilixan, ezkutuan · me han contado un secreto: txoritxo batek esan dost
secuaz: akolitto, santuartu
sed: egarri · tener sed: egarrittu
seda: seda
sediento: egarbera · estar sediento: egarrixak egon, beixak txala ein barrixan baiño egarri aundixaua
sedum album: belarriko miñan bedar; uva de gato
segador: segalari
segar: segan egin · segando: segan
seguimiento: segiziño, segimen
seguir: segidu, jarraittu
según: segun · según lo previsto, si todo va bien: ondo bada
segundo: segundu; bigarren
seguramente: seguruen
seguridad: seguridade
seguro: aseguru; seguru · lo más seguro: larri ibilli · apostar a lo seguro: segurura jo
seis: sei
seiscientos: seireun
seísmo: lurrikara
semana: aste · Semana Santa: Aste Santu · cada semana: zortxixan-zortzixan · hace una semana: gaur zortzi
sembrar: ereiñ #Sar Jurgi, artuak ereitteko goize goizegi, San Markos, artuak ereindda balegoz
seme: hijo · hijo único: seme-bakar
semejante: antzeko, alako, pareko, aideko
semejanza: antz
semen: azi, esne
semental: puestoko ixko, azittarako
semilla: azi · para semilla: azittarako
semillero: azitoki, semillara, mintei
seminario: seminaixo
seminarista: abade-estudiante, abadegi
sémola de trigo: semola, gari-pikor
sencillo, -a: umill, normal
senda, sendero: bidetxur, oinbide
senecio vulgaris: txori kardu, zorna bedar; hierba cana, cardo enano
seno: kolko, bular; altzo
sensible: sentibera, sentidu, sentikor
sentarse: jarri, apatxi egin
sentencia: erabagi · de horca: urkabera
sentido: konorte, sentidu; sentibera, sentidu · sentido común: zentzun
sentimiento: sentimentu
sentir: sentidu, somau
señal: seiñale, marka, ezaugarri, bago · señal de dinero: ezarri, ipinittako, marka · señal de la cruz: kurutze santuaren
señalar: seiñalau
señor: jaun · de la casa: etxejaun · dueño y señor: jaun da jabe
señora: andra · de la casa: etxekoandra, etxeseñora
señorita: pizpiriñ, pizpirita, señorita
separado: bizialargun, apartautako
separar: apartau, separau, banatu · la lana apelmazada: izpittu
sepultura: sepultura
sequía: sikute, agorte
ser: izan; izate
serie: erreskada, illara
seriedad: formalidade
serín: txirriskilla (txoria)
serio: serixo, barriketa gutxiko, ez barriketako · en serio: formal
sermón: sermoi
serora: serora, bieta · casa de la: seroraetxe
serrería: zerra, zerratoki, zerrerixa
serrín: zerrauts
serrucho: zerrota
serval: basolizar
servicio: serbiziño · servicio militar: soldaduxka
servir: serbidu, balio, serbiziñua egin
sesión: egiñaldi, ekiñaldi, saio
seso: buru · de poco: txilibittu, kaskariñ · tener poco: pospoluak baiño buru gutxiago euki · sesos: garun
seta: perretxiku · época de: perretxiku-denpora · lugar de: perretxiku-leku · recogida de: perretxikuta · aficionado a: perretxikutari · seta de cura: gibelurdin · seta de primavera: zuza · seta de chopo: txopo-perretxiko · seta venenosa: subaperretxiku · sitio de: zuzaleku
setiembre: agor, setienbre
seto: esi, ixtura · natural: eskera, esate · de tablas: latesi · de traviesas: langadura · de maleza: sasi-zierre · seto de piedras que hacen los pescadores: arresi
severo, -a: estu
: bai · que sí: baietz · el sí: baietz, baiezko · si señor: bai jauna
siderurgia: burdingintza
sidra: sardao · dulce: pittar · de barrica: zotzeko sardao · aguada: ur-sardau
sidrería: sardandei
siega de trigo: gari-ebaitze, igitta
siembra de maíz: arto-ereitte · siembra de trigo: gari-ereitte
siempre: beti · lo de siempre: betiko · de siempre: betiko · para siempre: betiko · desde siempre: betittik, mundua mundu danetik
sien: garun
sierra: zerra · sierra grande: trontza, arpan · sierra pequeña: eskuzerra · sierra de arco: txupaperras · sierra mecánica: zerra-zintta · onom: zirrin-zarran
siesta: bazkalosteko, bixao · siestecilla: tauki
siete: zazpi
sietemesino: zazpiki
sífilis: gizonen gaitz, emakumien gaitz, sifilis
sifilítico: sifilitiko
sifón: seltz
siglo: gizaldi, mende, siglo
significado: esanai, signifikantza
siguiente: ondorengo, urren, urrengo
silbar: txistua jo, fio egin, fiua jo · silbando: txistuka
silbato: pito, txiflo, txilibitu
silbido: txistu, fio
silencio: ixiltasun · rato de silencio: ixilune, ixilaldi · silencio!: ixo!
silencioso: ixil
silene vulgaris: ittaixo bedar; colleja
silo de hierba: bedarzulo, silo
silueta: keriza, isla
silla: silla, jarleku · respaldo de: silla-espalda · silla poltrona: silla-patroe · silla-retrete: komun-silla
sillería, piedra de: arlandu
sima: leza
simiente: azi · de trigo: galazi
simple: sinple, single
simpleza: sinplekerixa
simulación: papelada, planta
simulado: gizurretako
sin embargo: berriz, ostera
sin: barik, t(z)eke · sin falta: sinfalta
sinapsis arvensis: moztaza; moztaza silvestre
sincero: egizale
sindicalista: biarginzale
sindicato: sindikatu #sosio susio, sindikato zikintrato
sino: bestela, baiño, ezian, ezpaze
sinsustancia: ganorabako
sinvergüenza: lotsagabe lotsabako, narrusendo #lotsagabeentzat mundua
siquiera: beiñepein, sikiera, gutxienez
sirimiri: lanbro, lanbro-kisi, lanbro-zirin
sirvienta: kriada, mirabe, neskama
sisón: basoillo
sistema: sistima, sistema
sitio: leku, toki · sitio de dormir: loleku · hacer sitio: leku egin
situación: egoera, jira, situaziño · situación confusa: nahaste, zarraparra
smilax aspera: irustarbi; zarzaparrilla
so!: iso!
sobaco: galtzarpe, besape · jugar a sobaquillo a pelota: besape jokatu
soberbia: aundikerixa, aundinai, aundigura, aundiuste
soberbio, -a: aundinai, aundinaiko, aundigurako
sobra: sobra, sobrante
sobrar: sobrau
sobre: gaiñ, gaiñian; karta-sobre, sobre · sobre todo: batez be, ala be, agitz, endemas
sobresaliente: puntako, punta-puntako
sobresalir: distingidu
sobresueldo: esku-sari
sobrina, -o: loiba
sociedad gastronómica: soziedade
socio: sozio
soda: seltz
sofocarse: arnasia berotu, estutu
sofocón: berotu
soga: soka
sol: euzki · sol abrasador: euzki galda
solana: euzki begi, eutegi, euzki-alde, euzkierripa, ibargi
solanum tuberosum: patata; patata
soldado: soldau
soldar: soldiau
soleado, sitio: argi, euzki-leku
soledad: bakardade
soler: oi
solicitar: eskatu · sexualmente: eskatu, narrua eskatu
solidaridad: alkartasun
solitaña: matxingorri, marigorringo
solitario: bakar; bakarti
soliviantarse: aztoratu, onetik urten
solivo: kuartoe, kapirixo
sólo: bakarrik, soillik · no solo: ezeze · solo que: eze
soltar: jaraiñ, eskatu, soltau, amaiñ emon
soltero, -a: ezkongai, soltero, -a · solterón, -a: mutilzar, neskazar
soltura: soltura
solución: urtenbide, soluziño · solución intermedia: erdibide
somatén: somaten
sombra: keizpe, keriza; abaro · a la sombra: keizpetan
sombrero: kapela · de paja: lasto-kapela · de trapo: trapuzko kapela
sombrío: zoko
someter: benderau
sonado: entzun, famau, sonau
sonar: jo, entzun · sonarse las narices: zintz egin
sonchus oleraceus: kardubera; cerraja
sonido: ots · de música: soiñu · de campana: kanpaiots
sonreir: irribarre egin, barretxua egin
sonrisa: irribarre, barretxo
sonrojarse: gorrittu
sonrosado: koloregorri
sonsonete: istribillu
soñar: amesetan egin
sopa: zopa · sopas de vino: ardanzopa
sopapo: matrailleko
soplar: putz egin, fu egin #soplar y sorber no puede ser: esnetsu eta zopatsu ezin da
soportal: arkupe
soportar: aguantau, burutu
soporte: euskarri
sorbus aucuparia: basalizar; serval de los cazadores
sordera: gor, gorraize
sordo: gor
sorprenderse: mira egin, miria iritzi, txokau
sorpresa: uste eztako, sospresa · coger en: sospresan arrapau, uste barik arrapau
sortija: eraztun
sortilegio: sorginkerixa
sosegadamente: mantso, astiro, tenplau
sosegado, -a: trankill, tenplau
sosegarse: sosegau, kabidu, umilddu
sosiego: sosegu
soso, -a: txepel, soso, gezal; babalora #ez gatz eta ez berakatz
sospecha: errezelu, susmo, irudipen, sospetxa
sospechar: errezelau, sospetxau
sospechoso, -a: sospetxoso
sostén: euskarri, jantzi; gorontz
sostener: eutsi
sota: txanka
spinacia oleracea: espinaka; espinaca
stachys lanata: katu lora; stachys
stachys officinalis: otondo bedar; betónica
stellaria media: zapedar; pamplina
su: aren, bere
suave: leun, gozo, gozatsu
suavidad: leuntasun, gozotasun
suavizador: leungarri
suavizar: leundu
subasta: erremat
subastar: errematian urten, etara
subida: igoera
subir: igo · subirse a la cabeza: burura igo, burura jo
subnormal: inuzente · no ser normal: bete-betia ez izan, zierokua ez izan, oso osokua ez izan
subsistencia, medio de: bizibide · imposibilidad de: bizieziñ
suceder: pasau, suertau · una buena: politta pasau
suceso: kaso, autu
suciedad: zikiñ, zikinkerixa, koipe, zaborrerixa, lauso
sucio, -a: zikiñ, koipetsu
sudada: izardittu
sudar: izardittu · propenso a: izarpera
sudor: izardi · sudor frío: izardi larri · sudando: izardittan
suegra: amagiñarreba, suegra · suegro: aitagiñarreba, suegro
suela: zoru, suela
sueldo: jornal, kintzena, soldata
suelo: lur, zoru, suelo, be, azpi
suelto: solte
sueño: lo, logura; ameseta · sueño breve: lokamux · sueño mal conciliado: loerre · mal despertar después del: lo-konkor · dando cabezadas de: lokabika · venir el: martiñ etorri · tener el sueño cambiado: gaua egunezko euki
suero: gazura
suerte: suerte · tocar en suerte: suertau · de buena o mala suerte: suerte oneko edo txarreko · estar de suerte: suerteko egon · echar a suertes: suertia jo · mala suerte: suerte txarra, malapata #suertia aizia bezelakua da, alde batera edo bestera ibiltzen da; ni itxesora joango banitz itxesua agortuta eongo litzake
suertudo: potroso
suficiente: naikua, asko · más que suficiente: naikua ta geixegi
sufrido: sufridu
sufrimiento: sufrimentu
sufrir: sufridu
suicidarse: burua bota, suizidau
sujección: lotura
sujeto: lotu · mal sujeto: loka, kili-kolo
sulfatar: sufatau
sulfato de cobre: kobrearri, arri-berde, sufato
superficie: azal, gain · en la supeficie del agua: urazalian
superprotegido: aman gonapian azittakua
súplica: erregu
suplicar: erregutu · suplicando: erreguka
supuesto, por: jakiña
sur: egoe, egoalde · mirando al: egoiari begira
surco: zanga, zotarro, erreten
surgir: sortu
suspendido en el aire: aidian, txintxiliz
suspirar: arnasa luziak artu
suspiro, último: azken arnasa
sustancia: sustantzia; onura, untura
sustituto, -a: orde, ordezko
susto: susto · ni para sustos: sustoka be · bajo el efecto de un gran susto: barruak be buelta eindda

J

jabalí: basurda
jabón: jaboi · jabón rectangular: tako
jabonadura: jabonadura
jadear: arnasestuka ibili, putzak etara
jadeo: arnasestu; arnasots · superar el jadeo, el ahogo: arnasia bueltau
jaleo: jaleo, droga
jamón: urdaiazpiko #con chorreras: txakurran flautia! #y un jamón: susunkorda be bai
jaral: txara, txaraka · jaral de encinas: arte-txara · de hayas: pago-txara
jaro: subarto (bot.)
jarra: pitxar · contenido de una: pitxarkara #itturri bidian dabillen pitxarra apurtzen da
jaula: kaixola
jefe: buru · jefe da familia: etxeko jaun, etxeko nausi
jergón: jergoe · de paja: lastai, lastamarrara
jersey: jertse
jesuita: jesuitta
jiba: korkoba, korkotx, jiba
jibión: jibixa
jiboso: korkobadun, korkotx, jiboso
jícara: kikara
jilguero: firingalo, jilgero, kardantxillo
jineta: frantses-katu, jineta, katajineta, katapardo
joder: izurrau · jódete: izurrai · joder!: jode!
jodienda: izurramen
jolín: jolin, jole, jope
jornal: jornal, egun-sari · al jornal: jornalian
jornalero: jornalero
joroba: korkoba, korkotx, jiba
jorobado, -a: korkobadun, korkotx, jiboso
joven: gazte, mutilgazte, neskagazte · que aparenta ser: gazteemon · jovencita, -o: neska-koskor, mutil-koskor · siendo joven: gazterik
juanete: juanikote
jubilación: erretiro, jubilaziño · cobrar la: zartzarua kobrau, erretirua kobrau · papeles de: zartzaroko papelak, erretiroko papelak
jubilarse: erretirau
judía: baba · judía verde: babaparrako, baina, leka · judías verdes con patatas: leka-patatak
juego: joku, jolas · de la zapatilla: zapata-zarka · de naipes: karta-joku · de niños: koziñeketa, afariketa · de bolos: boleta · juego sucio: ariapeko
juerga: parranda, juerga · correr una juerga: juergia gastau
juerguista: parrandero, gautxori
jueves: eguen · Jueves Santo: Eguen Santu · Jueves de Carnaval: Eguen Zuri, Eguen Gizen, Lardero Egun
juez: juez
jugador: jugadore · de cartas, de apuestas: jokulari · de bolos: bolari · de pelota: pelotari
jugar: jokatu, jolas egin, jolasian ibilli, jolastu, olgetan egin · jugarse cualquier cosa: lepua jokatu
juglans regia: intxaur; nogal
jugo: untura
juicio: zentzun, buru, juzgu, juizio · cosa juiciosa: zentzuzko, zentzudun
juicioso: zentzudun
julio: garagarril, julixo
junco: ixa, ur bedar
juncus effusus: ixa; junco
junio: bagill, junixo
juniperus communis: arabota; enebro
junta: junta
juntar: batu, juntau, alkartu; ezkondu; eztittu
juntos: batera, alkarrekin
juramento: maldiziño, juramentu · sarta de juramentos: letaiñia #la Rusia!, la India, mekauben zortzi, sandios!
jurar: jurau, maldiziñoka jardun; eskolia, dotriñia, errosaixua... ibili · jurando: mekaubenka, juramentuka, maldiziñoka · jurar a discreción: dotriñia euki, errosaixua euki, ostia soiñua erabilli
justamente: justu, justu-justu, justuan, ozta-ozta, ari-arira; larri, larri eta estu
justificante: agiri
justificar: zurittu
justo: justu
juventud: gazterixa, gazte-jente · época de: gazte-denpora · locuras de: gaztekerixa · segunda: bigarren gaztealdi · en la: gaztetan
juzgado: juzgau

H

haba de trigo: garittako baba
haba: bababeltz
haber: egon
hábil: eskutsu, abill, artetsu, egoki
habilidad: abilidade, arte, taju
habilidoso: esku oneko, eskutsu
habitación: abitaziño
habitante: bizilagun, lagun
hábito: oittura, usadixo; abitto
habla: berbeta, izketa · habla poco ortodoxa: zikin-berbeta · hablando: berbetan · bien hablado: min garbiko
hablador, -a: barriketalari, barriketatsu, barritxu, jarduntsu, kardantxillo, kontulari
habladuría: barriketa, berbakizun, esames, zeresan
hablar: berba egin, jardun · hablar amanerado: eme-eme berba egin · hablar con amabilidad: ondo esan · hablar con la z: zizipozo egin · con la tx: txitxipotxo egin · entre dientes: aopian berba egin · hablar ladrando: zaunka-berba egin · hablar cerrado: zerrau berba egin · hablar demasiado: oillo-ipurdixa jan · no hablar ni pío: katuak mingaiña jan, txistik be ez esan · hablar por hablar: jardunian jardun #hablando de Roma el papa se asoma: otsua aittatu, otsua agertu
hacer: egin; bota · hacer ademan: kiñaria egin · hacer cualquier cosa, lo indecible: ipurdia galdu, ipurdia erre, frakak galdu, iñundienak egin · hacer polvo: auts egin · hacer, terminar casi: itxuratu · hacer por hacer: egitte aldera egin · hacer una faena: ederra egin · hacer una trastada: egittekoren bat egin · hacer frente: aurre egin · hacer el amor: narrua jo, txortan egin, txakilletan egin, buztandu, zirittu, jo, egin · sesión de: narrutaldi, txortaldi · dejarse hacer el amor: narrua edo txortia emon · hacerla buena: gogorra egin · hacerse el sordo: ezentzun egin
hacia: -rutz · adelante: aurreraka; aurrerutz · atrás: atzeraka, atzerutz
hacienda: etxealde
hacha: aixkora · hacha pequeña: kale-aixkora · de carpintero: arotz-aizkora
halcón: alkoi
halitosis: ao-lurrun
hambre: gose; barruko uts, tripazorri, tripaorru · de hambre: gosiak, gosez · sentir hambre: gosetu
hambriento: goseti, gosezto
harina: iriñ · de maíz: artiriñ · de trigo: ogiriñ
hartarse: ase, ok egin, gogaitt egin, lepo egin, leporaiño egin
hartazgo: betekara, asetu
hasta: arte · hasta que: aiketa
hastiar: gogaitt egin, gogaitt eragin, amorratu eragin, iguinddu
haya: pago · haya desmochada: pagomotz · bravía: pago-lizar, pago-luze, · base de: pago-ipurdi · copa de: pago-buru
hayedo: pagadi, pagotei
haz: azao, sorta, eskutada · de ramaje: abar-sorta
hazaña: azaiña, araserixa
hazañoso: azaiñoso
he ahí: (a)or ba! · he aquí: ara emen!
hebilla: ebilla
hebra de hilo: izpi, albeni
hectárea: etarea
hechicera: sorgiñ
heder: usainddu, usaiña egin, antsittu
hedera helix: untz; yedra
hedor: ants, usain txar; atzeraka botatzeko moduko usaiña
helada: izotz · temporada de heladas: izozte · helada con cielo nublado: izotz beltz · con viento polar: antzigar, zurda
helado: elau
helar: izotza egin; izoztu
helechal: garosaill
helecho: garo, ida · helecho hembra: sorgiñ-garo
helianthus annuus: eguzki bedar; girasol
helichrysum stoechas: sienprebiba; siempreviva
helleborus viridis: bizixo bedar; eléboro verde
hembra: eme · estéril: antzu, matxorra
hemorragia: odol-jarixo, odol-juan
henchir: arrotu
hendidura: brintzatu, pitzatu · hendidura en la piel: itzebagi
hendirse: brintzatu, pitzatu, arrakalatu
heno: bedarrondo · tareas del heno: bedarreta, bedar-ontze, bedarrondota
hepatica nobilis: gibel bedar; hepática, hierba del hígado
hepática: gibel bedar
hepatitis: tirizi
heredero: maiorazko
herencia: herentzia · parte correspondiente de la: seniparte, tokamen
herida: zauri, zaurittu, erida, karraputxi · herida grande: zauri · herida pequeña: karraputxi
herido, -a: eridu
herir: zaurittu, eridu
hermana (de hermano): arreba (de mujer): aizta · hermana adoptiva: aiztatzako, arrebatzako, ugez-arreba, ugez-aizta · hermanastra: arrebaerdi, aiztaerdi
Hermandad: Ermendade · hermandad contra el fuego: Suaro
hermano: anai · hermano adoptivo: ugez-anai, anaiorde, anaitzako · hermanastro: anaierdi · mayor de los hermanos: anai nausiña
hermoso, -a: eder, apart, bedinkatu, galant, bikain, bapo, -katxarro · hermosa chica: neska anpolari #larrosia baiño ederraua
hermosura: edertasun, ermosura · momento de: ederraldi
hernia: eten
herrada: edarra
herrador: perratzaille
herradura: perra · ruido de: perraots
herramienta: erremintta
herrar: perrau
herrería: errementaritza
herrero: errementari, errero #en casa del herrero cuchillo de palo: errementarixan etxian zotza burduntzi
hervido: irakiñ
hervir: irakiñ · onom: bor-bor
hervor: irakiñaldi; garbostu
hez fecal: obramentu, kaka
hidrofobia: txakur-amorro
hiel: biozdun
hielo: izotz; kristal, latrontxa · repartidor de: izozdun
hierba cana: zorna bedar, txori kardu
hierba cinta: zintta bedar
hierba enana: txori-kardu
hierba mora: pipar bedar beltz
hierba: bedar · de segundo corte: bibedar
hierbabuena: mendafiñ
hierro: burdiña; kale, uts · hierro dulce: burdingeza · hierro fundido: burdiña-salda · hierro maleable: burdinguri
hígado: gibel · higadillos de cordero: gibelarri
higróforo de los prados: zelai-perretxiko
higuera: piku-arbola, piku
hija: alaba · hija única: alaba bakar · adoptiva: alabatzako, ugez-alaba, alaborde · Hija de Maria: Mariaren alaba
hijo: seme · adoptivo: semetzako, ugez-seme, semeorde · pródigo: aritxalari
hilacha: litx
hilado, hilatura: arigintza, gorueta, ardazketa
hilar: irun · hilar a huso: ardatzian egin · hilar a carrete: txabillan egin · hilar a rueca: goruetan egin
hilera: illara, erreskada, errengillara
hilo: ari · hilo de cuero: soski · hilo de bala: idobala · hilo de oro: urre-ari · hilo de lino: kerru · de hilo de lino: arizko · hilo de agua: ur-negar · hilo de conversación: ari
hilván: ilban
hilvanar: ilbandu
hinchar: arrotu, puztu · hincharse de aire: aizau, aundittu
hinchazón: aundittu, arrautza
hinojo: millu, anis bedar
hipo: zotiñ · hipando: zotinka
hisopo: ixipu
historia: kontu, istorixa
hocicador: muturkari
hocico: mutur, okotz · zona del: muturralde · a hocicadas: muturka, uxarka
hoja: orri, ostro
hojalata: ojalata
hojarasca: orbel, azpigarri
hola: kaixo, ola
holgado: nasai, asero, takolo
holgazán: alperrontzi, nagi
holgazanear: nagikerixan egon, bietza txupatzen egon
holgazanería: alperkerixa, nagikerixa
holgura: olgura
hollín: kedarra · ensuciarse de hollín: kedarratu
hombrachón: gizakote, aketu
hombre: gizon · hombre de paja: kopiñ
hombro: bizkar, sorbalda, sonburu · a hombros: bizkarka, kargaka, sendorka; arretxiko
homosexual: marikoi, atzelari
honda: abailla, trailla
hondonada: sakon, sakonuna, arroskara
honestamente: zintzo
hongo: ondo, ondo beltz, ondo zuri
honrado: zuzen, ondrau, esku garbiko, franko
honras fúnebres: ondrak
hora: ordu · espacio de una hora: ordubete · por horas: orduka
horca: urkabe, urkamendi; sarda
horcajadas, a: ankalatraba
horizontalmente: trabesetara, trabeska
horizonte: isla, ostondo
hormiga: txindurri
hornada: labesu; labealdi; labekara
horno: labe · horno de pan: labetxe · de cal: calera
horquilla: urkilla
hórreo: garai
hortaliza: berdura, ortu-gauza, ortuari
hospiciano: erri-ume, erriko, ospizioko, kajako, sasiko, sasikume
hospicio: ospizio
hospital: ospittal
hostal: ostatu
hostia: gure jauna, komunio, ostixa
hoy: gaur · hoy en dia: gaur egunian
hoyuelo: potxolo · de la barbilla: okotz-zulo
hoz: igetai · hoz de segar: sega-igetai, gari-igitai · hoz con mango largo: aizotz
hozar: ixurtu · hozando: ixurrian, uxarrian, uxarka, muturka
hucha: itxulapiko
hueco entre casas: etxe-bittarte
huella: arrasto, lorratz, aztarren, pista · de pie: ankazulo, ankamarka · de carro: burtarrasto
huerfano, -a: umezurtz
huerto: ortu, ortulau
hueso: azur
huésped: apopillo
hueva de pescado: arbi
huevo: arrautza · huevo clueco: arrautza-loka · huevo duro: arrautza-egosi · huevo semiduro: arrautza-irakiñ · clara de huevo: arrautza-zuringo · golpe en los: arrautzetako · tener huevos: gorringo biko arrautzak euki · a huevo: amama
huída: iges, igesi · huida precipitada: perraots, ankajoku
huir: iges egin, ospa egin, ankak jaso, polaiñak jaso · huyendo: igesi
hule: ule
humareda: kemoltzo
humedad: ezkura, umedade
humedecer: umeldu
húmedo, -a: umel, ezko, eze
humilde: umill
humilladero: santutxu
humillarse: burua makurtu
humo: ke
humor: umore, gaita · mal humor al levantarse: loerre · estar de buen humor: umoreko, umoretsu, aldi oneko... egon #lagunarteko danboliña izan
humulus lupulus: supulu; lúpulo
hungriano: ungriano
huraño, -a: ixuka, izu
hurón: uroe
hurtadillas, a: ixilixan, ezkutuan
hurtar: arrapau, manejau, txapiau
husmear: buskan ibilli
huso: ardatz · husillo patrón: ardatz-nagusi
hydnum repandum: negu-zuza; gamuza

F

fábrica: fabrika, tailler · de harinas: irin-fabrika
fabricación de tejido de lino: eungintza
fácil: errez, samur, fazil; eroso · a lo fácil: errezera
facilidad: erreztasun, perpeziño · facilidad de palabra: etorri
facilitar: erreztu, samurtu
fácilmente: errez, samur, aidian
factura: kontu
facha (mala): pelaje
fagus sylvatica: pago; haya
faisán: faisan
faja: gerriko, paxa
fajo: azao, eskutada
falda: gona · acampanada: gonakanpana
falsedad: faltsukerixa
falso, -a: zuri, faltso, arpegi biko; gizurretako
falta: falta, eza; mala · a falta de: ezian · sin falta: sinfalta
faltar: falta izan; faltau
faltón, -a: faltoi
fallar: faillau, kale egin, uts egin
fallo: kale, uts, faillo, tatxa, akats · fallo de vista: kontrabista
fama: fama, onura
familia: familixa
familiar: aideko, ideko, etxeko
famoso, -a: famau, famoso, entzun, entzute aundiko
fanatizarse: itxutu
fandango: fandango
fanega: anega · media fanega: anega erdi · cuarto de fanega: imiña
fanfarrón: arrosko, fanfarroi
fanfarronear: fanfarreixak jo, panpana jo
fanfarronería: arrokerixa, fanfarreixa
fantasioso, -a: aizetsu, afantsu
fantasma de las oscuridades: mozorro
fardo: fardo · de paja: lastofardo
farmacéutico, -a: botikarixo, -a
farmacia: botika
farol: farol, eskuargi, gantxil
fase: egiñaldi, ekiñaldi
fastidiar: izurrau · estar fastidiado: izurrauta egon, pipixak jota egon, onenak emonda egon
fastidio: izurramen, kakatsukerixa, araserixa · exp: Uutikan!, ja!
fastidioso, -a: gogaikarri, ernegagarri, kakatsu, peste, petral, kakia, arasero
fatalidad: diabrukerixa, demoniokerixa
fatiga: neke, kantsau, nekatu
fatigarse: nekatu, kantsau, auspua berotu
fatigoso: neketsu, kantsau
fatuo: fatu, memelo
favor: mesede, fabore · por favor: mesedez, faborez · a favor de: fabore, alde
favorecer: mesede egin, fabore egin, ...#en alde egin, bentajau
fe: fede, sinismen · de buena fe: fede onian · de mala: fede txarrian · tener fe: fedia izan · dar crédito o fe: fedia emon
fealdad: zatarkerixa
feamente: zatar, zatarki, itsusi
febrero: otsail, katuill, febrero #otsaillian mitxeletia baiño, ardi artian otsua obe
febriciente: ezarri
fechoría: azaiña, fetxorixa
felicidad: zorion · felicidades: zorionak
feligrés: elizante, eliztar, parrokiano
feliz: zoriontsu, glorioso
femenino de modales: eme, emeki
feo, -a: itxusi, zatar
feria: ferixa · Feria Mayor de Elgeta: Ferixa Nausiko
ferial: ferixaleku
feriante: ferixante
Fernando: Ferran
ferrería: ola
ferrón: olagizon
festivo: jaiegun
festón: festoi
feto de ternero abortado: txalill
fianza: fixantza · hacer de fiador: fixantzia egin
fiarse: fixau, fixo izan · no ser de fiar: fixatzekua ez izan
fibra vegetal: ari
fibroso: zantsu
ficus carica: piku; higuera
fideo: fideo · sopa de fideo: fideo-zopa
fiesta: jai, fiesta
figura: itxura
figurar: itxurak egin, ur gaiñeko bitsetan bizi, esnebitsetan bizi · figurarse: begittandu
fijarse: erreparau, fijau · fijarse en la memoria: buruan geldittu
fijo: fijo
fila: illara; errengillara, erreskada · fila sutil: zirrinddara · en fila: illaran
filarmónica: aoko soinu
filete: tajada
filo: ao; zorroztura, pikadura · de hacha: aixkora-ao · al filo: ari-arira
filtrar: irazi
fin: azken, akabera, akabu · de semana: asteburu, astegoen
fino, -a: fiñ #berakatza baiño fiñaua
firmamento: zeru
flaco, -a: argal, flako, marraskal
flamenca: flamenka, flamenkona
flan: guriñ, flan
flato: aiziak · tener: bariak eldu
flauta: flauta, flot, txilibittu, frantxulet
fleje de madera: zimitz · de fleje: zimitzezko
flema: flema, karkax
flojo, -a: motel, maxkal, flojo, pattal, ustel, aul; nasai
flor: lora · flor de plata: judas lora, pezetak · flor de maíz: artalora · estar en flor: loran egon
floreado: loratsu, loradun
florecer: loratu
florecimiento: loraldi
florido: loratsu, loradun
focha (txoria): uroillo baltz
foeniculum vulgare: anis bedar, millu; hinojo
fofo, -a: aul, arol
fogata: su · de san Juan: san juan su
fogoso, -a: sutsu #txingarra baiño beruaua
folio: orri
follador, -a: narrutalari, txortalari
follaje: ostrotza, orritza, mastra
follar: narrua jo, txortan egin, txakilletan egin, buztandu, zirittu, jo, egin · follando: narrutan, txortan, txakilletan · #coitus interruptus...: txapapera bota · no follar: barau eta bijilixa egon
follero: auspogin
follón: kakanaaste, saltsa, kirrimarra, xestra
follonero: drogoso, xestroso
fomes fomentarius: ieska; yesca, hongo yesquero
fonda: ostatu
fondo: ondo, ondar · irse al: ondora, ondarrera joan · en el fondo: onduan, ondarrian; sakonian
fontanero: ojalatero
forastero, -a: kanpotar
forjador: forjari
forjar: forjau, budiñia landu
forma: era, modu, forma, egittura, tankera · en forma: sasoian, sasoiko
formación: eskola
formal: zintzo, formal
formalidad: ganora, fundamentu, formalidade
formón: zur-zinzel, trintxa, formoi
fornicación: narruta
fortalecerse: inddartu, gogortu
fortaleza: sasoi
fortuna: suerte · hacer fortuna: diruak egin
forzar: ainddu, biartu
forzosamente: derrigor, naitta naiez
forzudo, -a: inddartsu
fotografía: erretratu, fotografixa
fotógrafo: erretratista, fotografo
fracasar: frakasau, porrot egin
fracaso: ipurdiko, potruetako, arrautzetako
fragaria vesca: mailluki; fresa
frágil: apurkor, pitzakor, zartakor
fragua: sutegi, errementaritza
fraguar: burdiñia landu
fraile: fraille · fraile de misa: mezako · lego: lego
francés: frantzes
Francesada (guerra): Frantzesteko gerra
Francia: Frantzia
Francisco: Fraixko
franco, -a: franko, sano
frangula alnus: zumalikar; arraclán
franja estrecha: zirrinddara · franja entre dos terrenos: jurgu
franquía: frankixa
fraude: azpijorra
fraxinus excelsior: lizar; fresno
frecuentemente: sarri, puntuan beiñ, takian potian
fregadera: arri, arraska, fregadera
fregado, hacer el: ontzixak garbittu, arrikua egin
freir: prejidu, zartaiñian erre
frenillo de la lengua: minpeko
freno: freno · de carro: draga, makiña · freno de mano: eskufreno · madero de freno: draga-egur
frente: bekoki · frente de guerra: frente · hacer frente: frente emon, aurre egin · en frente: aurrez aurre
fresa: mailluki · de huerto: ortu-mailluki · estéril: mailluki bedar
frescachona: freskatxona
frescales, fresco: gibelaundi, sanokortxo, fresko
fresco, -a: fresko · viento fresco: aize fiñ
frescura: freskura: sanidade
fresno: lizar · palo de: lizar-makilla
fresquera: freskera, nebera
friega: igurtzi
frio: otz · tener frio: otzak egon, otzak artzen egon · enfermar de frio: otzak pasau · en frio: otzian
friolero: ozbera, ozkill
frondoso: adartsu, abartsu, orritsu
frontera: muga
frontón: frontoe
frotamiento: igurtzi, laskittu
frotar: igurtzi, laskittu, frotau · frotar delicadamente: maittia-maittia egin · frotar la ropa: mastrikau
frunce: ixur
fruncir: ixurtu
fruta: fruta
fruto: frutu
fuego: su · fuego vivo: su bizi · fuego demasiado vivo: su brebe · fuego lento: su motel · fuego sin llama: su ill · fuego bendito: subedeinkatu · fuego fatuo: argi-txakur · fuegos artificiales: suzkurruberak · fuego bajo: beeko su, su baju · cercanía del: sutondo · hacer fuego: sua egin, sua piztu, sua ixotu
fuelle: auspo
fuente: itturri · agua de la fuente: itturriko ur · fuente de dinero: dirubide · fuente bajo el agua: ariapeko
fuera: kanpo, kale; apapa · exp: alde!, ale!, fuera!, aide!, kanpora! · fuera de juego: orsai
fuerte: indartsu, gogor, fuerte, garratz · fuerte y hermoso: zerden · estar fuerte: zezentxo bat eginda egon
fuerza: indar · fuerza vital: adore · haciendo fuerza: inddarka · momento o intento de: inddarraldi · con fuerza: inddartsu · a la fuerza: gogorrian, txarrian, derrigorrian; naitta naiez, derrigor
fulano, -a: ulixa, alako, fulano · fulano y mengano: ulixa eta bendixa, alako eta olako
fulgor: bristara
fumador: erretzaille
fumar: erre
funda: zorro · de colcha: oazal · de almohada: almuada-azal
fundamento: ganora, kaudel, burubide, fundamentu · con fundamento: ganoraz · de fundamento: ganorazko, fundamentuzko, perpeziñozko · esto no es funfamento: au ezta jiria!
fundición: fundiziño, salda
fundidor: galdari, urtzaille
fundir: urtu, fundidu, saldia egin
funeral: elizkizun, illeta, okasiño, funeral
fusible: berun
fusilar: afusillau
fuste: ganora, burubide, kalder
fútbol: fubol, foball
futbolista: fubolista
futuro: gero, etorkizun

Y

y: eta, ta, da, enda
ya: ia, naiz, onezkero · ya lo creo: beinke, ia lokreo · ya sea: dala
yedra: untz
yegua: bior
yema: gorringo, arrautza-gorringo
yesca: ieska, idaska
yesería: igeltseritza
yeso: igeltsu
yesquero: arbola-perretxiko, ieska
yezgo: mausa
yo: ni, neu
yugo: uztarri · individual: uztarri-bakar · para burros: kollar · el que fabrica: uztargille
yunque: jungura · pequeño: pika-jungura
yunta de bueyes: iri-pare · yunta de apoyo: puntako iri

CH

chabola: txabola, etxabola · de ovejas: ardi-txabola · de perro: txakur-txabola, txakurtoki
chacolí: txakoliñ
chacha: umezaiñ, neskama
chaflanar: ertzak il
chal: tokilla
chalupa: txalupa
chamaecyparis lawsoniana: lauzirien, piñu puntabera; ciprés de lawson
chamaemelum nobile: mantzaliña; manzanilla
chamarra: jake, txamarra
chambra: txanbra
chamuscar: txirbiztu
chapa: txapa · de fogón: suburdiña
chaparrón: zaparrara · corto: arrara, arrastara · tormentoso: ode-zaparrara, truxalak, murruskara
chapoteo, onom: plista-plasta, txipili-txapala
chaqueta: jake, txaketa · chaqueta montañera: kaiku · chaquetón: txamarra
charco: potzu
charla: barriketaldi, berbetaldi, berbaldi
charlar: berbetan egon · charlando: kontutan · estar charlando a gusto: txotxopotxo egon
charlatán: txarlatan; barritxu, barriketatsu, berbalapiko, berbontzi, txolin
charlatanería: barritxukerixa
chatarra: txatar
chatarrería: txatarrerixa
chatarrero: txatarrero
chato: surmotz, txato
chaval: mutiko
chavalería: umeterixa
chaveta: txabeta
chelidonium majus: ebagi bedar, iodo bedar; árnica, celidonia
chenopodium album: aulamu; vulvaria
chica: neska · chico: mutil · chico(s) y chica(s): neska-mutillak
chicharro: txitxarro
chichonera: kabezera
chillar: txilixo egin, zarataka ibili · chillando: zarataka, txilixoka, uluka
chillido: txilixo, diar, ulu
chimbo: pikutxori
chimenea: tximinixa
china: artxinga
chinchando: zirika
chinche: tximutz, txintxe
chincheta: tatxuela
chinchón: txintxoi
chipirón: txipiroi, txibixa
chiquillada: mutikokerixa, umekerixa
chiquita: txikita
chiquiteo: txikiteo
chiquitero: txikitero
chiquito de vino: txikito
chiripa: txiripa
chirrido de carro: irrintza, burtirrintza, irrintzarata
chirula: flauta, frantxuleta
chismoso, -a: autubatzaille, ipuinjakintzaille
chispa: txinparta, txispa
chiste: txiste
chistor: txistor
chistoso: txistoso
chistu: txistu · chistu y tamboril: danbolin-txistu
chistulari: txistulari
chivar: pikuteau
chivato, -a: alkauete
chivo: aker
chocante: txokante
chocar: tope egin, txoke egin
chocolate: txokolate; kokola, koko · de hacer: egitteko txokolate
chochín: txepetx
chollo: amama, ganga
chopera: txopoi
chopo: makal, txopo
choque: txoke
chorro: txorro; txirrixo · dejar abierto el: txirrixuan laga · chorrito de líquido: txorrostara
chova: belatxinga
choza de carbonero: kamaiña
chuchería: litxarrerixa, txirki-mirki
chulear: arrokerixan ibili, txuleau
chulería: txulerixa · tener: putzusaiñak euki
chuleta: txuleta · cinta de: txuleta-zintta
chulo, chulillo: arrokillo, arrosko
chupete: txupete, tete
chupón de planta: lakatz
chut: txute
chutar: txutau

R

r uvular: kirrimurro
rábano: arbitxiki
rabia: amorro, arrabixa · rabia canina: txakur amorro
rabiar: ernegau, amorratu, burutik (gora) egin · hacer rabiar: amorratu eraiñ, burutik eragin, buruzkainka egin, txintxau
rabillo de fruta: ailla
rabioso: amorratu
rabo: buztan · de rabo grande: buztanluze, buztantsu
racanear: merkezurrian ibili
racimo: korda, txirikorda · de uvas: maaskorda, maastordo
racha: bolara, aldi · racha de dinero: dirualdi · a rachas: eraka, aldittan, bolaraka
radio: radixo
Rafael: Errafael
rail: errailla · de raíles: errailladun
raíz: sustar · de árbol: arbola-sustar
rajar: brintzatu, pitzatu
ralde: erralde
ralo: mietz, urjel, salga
rama: adar, arrama, besanga, lakatz · rama pequeña con hojas: madal, ostol, zabrazta · rama quitada, delgada: abar · que tiene ramas: adardun · despojar de ramas: soilddu · ramilla: zotz
ramillete: sorta, lora-sorta, erramillote · ramillete de san Juan: san Juan sorta
ramo: sorta, erramillote, erremu
rana: ugarixo
ranchero: arrantxero
rancho: arrantxo
rango: mailla
ranunculus ficaria: potro bedar; celidonia menor
ranunculus repens: bedar beltz
rapaz: txitxalapur, arrai, miru
rápido, -a: bixkor, aguro, azkar, di-da baten, salto baten, balia baiño bixkorrao, muturrak apurtu biarrian, berebizikoik azkarren, etxando tximistas · onom: tak, taka
raquetista: raketista
raquítico: mirriñ
rareza: rorokerixa, rareza
rariponcio: rarokote
raro: raro, txokante, xelebre · volverse: rarotu
rascar: arraskau, azka egin
rasear: rasiau · rasear la pelota: ebagi, kortau, moztu
rasero: erresero
rasgadura: urratu, arrakalada
rasgar: urratu · onom: tarrat
rasguño: arraspara, narru-kendu, urratu
raspa, lima de carpintero: arraspa
raspar: arraspau
rasponazo: urratu, azalkendu, arraspara
rastra: sarda · a rastras: tatarras, narras, narrasian
rastre: rastel
rastrillo: eskubara, arrastelu
rastro: arrasto, lorratz, aztarren
rastrojo: galtzu, sakailla
rata: arratoe
ratero: eskuluze
rato: denporaldi · rato de espera: etxoiñaldi · a ratos: tarteka
ratón: xagu · de campo: lur-sagu, muga-xagu, saguitxu · nido de: sagu-apixa
ratonero: arratoi-txakur (perro); arraipardo (rapaz)
raya: arraixa · meter una: surra zurittu
rayadura: orban
rayo: oiñeztarri, ireztu, tximistarri · caer un rayo: oiñeztarrixa sartu
raza: arraza, kasta · (razas de ganado): pirenaika, erribei, suiza, holandesa, txarolesa, tulanko, trezeño
razón: arrazoi · dar incondicionalmente la razón: amen amen egin
razonable: arrazoizko
reaccionar con virulencia: lepora salto egin
real: errial
rebajas: merkealdi
rebaje: apalune, errebaju
rebaño: errebaiñu · de ovejas: artalde, ardi-errebaiñu · de ganado: ganau-talde
rebarba: bizar
rebelde: rebelde
rebollo: ametz
rebosar: gaiñezka egin
rebozuelo: txaltxa, saltsa-perretxiku
rebuznar: arrantza egin · rebuznando: arrantzaka
rebuzno: arrantza
recadista: errekadista
recado: errekau
recaudador: batzaile
recelar: errezelau
recelo: errezelu, susmo
receta: errezeta
recibimiento: arrera
recibir: artu · un golpe: ederra artu · dar un golpe: ederra emon
recibo: agiri
recién: barri · recién nacido: jaiobarri, ankagorri
reciente: oiñagoko
recientemente: oiñago
recipiente: ontzi · para hacer queso: gaztanontzi
reciprocidad: Ik. alkar, batak bestia
recocina: errekoziña
recoger: batu, jaso
recogido: jasotako
recomendación: rekomendaziño
reconciliarse: aixkiratu
reconfortante: bizigarri, gozagarri
recoño: errekoño, errekontxo
record: marka
recordar: akordau, gomutau, gogora etorri, goguan artu, goguan gorde, goguan euki, buruan euki, buruan gorde
recreo: jolas
recto: zuzen, justu, rekto
recuerdo: akordu, gomuta · recuerdos: gorantziak
recuperar la normalidad: onera etorri
recurrir: gora jo
recurso: elduleku
rechazar: atzera bota
rechoncho: guri, potolo, potzolo, ponpolote
red: sare · red de alambre: alanbre-sare · red de pesca: sare, arrastel
redaño: baresare
redil: eskorta · de corderos: teki · de vacuno: mangada
redios!: erredios
rédito: erredittu, korridu, interes
redoble: erredoble
redondeado: biribilkote
redondear: biribilddu · una arista: kantiau
redondo: biribil, borobil, erredondo
reducirse: murriztu · a la nada: ezebezera etorri
refilón, de: ziarka
reflorecer: birloratu
refrán: esaera, esaera zar
refrescar: freskatu
refrigerio: errefresko · refrigerio mañanero: amarretako, amaiketako
refunfuñar: furrustaka egin
refunfuño: furrustara, erremuskara, murruskara, arropustara
regadío: erregadixo
regalar: erregalau
regalo: erregalu, sari
regar: erregau
regateo: eskatu-eskiñi
regazo: altzo · regazo lleno de: altzokara
regidor: errejidore
regir bien: (burutik) sano egon
registrar: errejistau, aztartu
registro: errejisto
regla: regla
regordete: potolo, potzolo
regresar: bueltau
regreso: buelta
regruesadora: lodiko
regüeldo: aupez
regusto: tejo
rehuir al desafío: arrio egin, karraskaria jo
reigrás: reigras
reina: erregiña
reineta: errege sagar, errezil sagar, reineta
reintegro: botatako
reír: barre egin · hacer reir: barre eragin · ganas de reir: barregura · riendo: barrez
reja: errailla, erreja, errejilla
rejuvenecer: gaztetu
relación: artuemon, zerikusi · relación de amistad: ezaupide
relámpago: oiñeztu, tximista, ireztu
relampaguear: oiñeztua egin, izan
relevo: errelebo, txanda · trabajar a relevos: errelebuan ibili
relinchar: irrintzi egin
relincho: irrintzi
reloj: erloju · de pared: pareta-erloju
relojeria: erlojerixa, relojerixa
relojero: erlojero
relleno: betegarri, betelan
remachar: errematxau
remache: errematxe
remangarse: erremangau
remango: erremangu
remate, subasta: erremat · remate final: azken erremat
remediar: erremeixua jarri, erremedixau
remedio: erremeixo · qué remedio: biako, ze erremeixo
remiendo: adabakiñ, maniki, petatxu · remiendo de cuero: zopitta
remilgo: kunplimentu
remojo, poner a: beratu, beratzen euki
remojón: melatu, melau
remolacha: erremolatxa
remolino: zurrumillo · de viento: aize-zurrumillo, sorgin-aize · de pelo: kiribillo
remontar: burua jaso
remozar: barriztu
remuneración: ordaiñ
renacuajo: zapaburu, apapuski
rencilla: errentzilla
rencor: ikusieziñ, eziñikusi, inkisiziño
rencoroso, -a: zapotsu
rendido de cansancio: jota, ukat eginda, errendiduta, errebentauta
rendija: bittarte, txirristu
rendirse: pot egin, errendidu, obeitu · de fatiga: ukat egin
renglón: illara
renombre: entzute, izen
renovar: barriztau, berriztu
renta: errenta · en renta: errentan
rentero: errentero
reñir: asarre egin; alatu
reparar: erreparau; konpondu
reparo: erreparu, ningunu
repartir: banatu, partidu, errepartidu · repartir a medias: erdibana egin, erdibanatu
reparto: erreparto, partiziño
repasar: errepasau
repeluzno: atzerakara, iguiñ
repentinamente: derrepente
repetición: repetiziño
repique a muerto: ilkanpae, agonixako, errepika · repique de niño muerto: aingeru-kanpae, errepika · repique de tormenta: ode-kanpai
repollo: aza; azaburu
reprender: asarre egin, alatu
reprensión: asarrealdi, agiraka, egur
reprimenda: errespensiño, asarrealdi
reproche: esateko
república: republika #viva la república, konforme eztaonak ein daixola ipurdixai aska
republicano: republikano, gorri #karlistak berriketa asko, liberalak diru asko, republikanuak okotzian bizar asko
repudiar las crías: zapuztu, gatxetsi, gatxeritxi
repugnancia: iguiñ, susuma
requesón: esnemamiñ, gaztaimamiñ, gaztanbera
requisa: errekusa · hacer recusa: errekusa egin
resaca: aje, astelen, bixamon; tira
resbaladero: txirrista
resbaladizo: laban #aingiria baiño labanaua
resbalar: laban egin, labandu, irrist egin
resbalón: labankara, irristara
reseca la tierra: zopittia eginda
resentirse: erasan, erasan egin
reservado: zorro, mozorro
resguardado: ezkutu, gorde · del viento: aizebe, aize-ezkutu, aize-gorde · del sol: euzki-gorde, ospel, gorde, aiñube
residencia de ancianos: ospittal
residuo: ondar; zarramarra
resignarse: etsi, etsipena artu
resina: erretxin
resistencia: aguante, iraupen
resistir: eutsi, aguantau, iraun
resolución: erabagi
resorte: bultzagarri
respaldo de asiento: bizkarleku
respetar: errespetau
respeto: errespetu · falta de respeto: errespetu falta, kaka burutik bera egin · infundir respeto: errespeto aundixa euki · poner respeto: bibotiak jarri
respiración: arnasa
respirar: arnasia artu
respiro: nasaittu
resplandor: bristara
responder: erantzun, kontestau
responsabilidad: ardura · bajo la responsabilidad de: ...-ren esku, ardurapian · asumir grandes responsabilidades: ur aundittan sartu, ardura aundixak artu
responsabilizarse: arduria artu, arduratu, kargutu
responsable: arduradun; arduratsu, zentzudun, zentzuneko, zintzo, barriketa gutxiko
respuesta: kontestaziño, erantzun · respuesta para todo: aterik aiña maratilla
resquebrajadura: brintzatu, pitzatu
resquebrajarse: brintzatu, pitzatu, arrakatu, zart egin, zartiau
resquicio: txirristu, txirristura
restante(s): gaiñerako, gaiñetiko, ostientzeko, ostiengo, enparau
restar: errestau, kendu
resto: gaiñerako, apur, errestu · restos: ondar, zikirri-makarra
restregamiento: laskittu
retahíla: kalamatrika, erretolika
retejo: erreteilla · retejo suave: teillapasa
retel: erretel
retirarse: erretirau, erretirua artu
retiro: erretiro
retoñar el trigo: errestau
retoño de árbol: txirbi, zepatz, sabi · de manzano: sagar-sabi · de trigo: errestu
retorcerse: biurtu, biurrittu, biur-biur egin; biurrittua ein
retorcido: biur
retraído, -a: motz
retrasado: atzeratu, inuzente, mokolo
retrasar: atzeratu
retrato: erretratu
retrete: komun
retroceder: atzeraka egin · retrocediendo: atzeraka, atzeruzka
retroceso: atzerakara
reuma: erreuma
reunión: junta
reunir: batu
revenir: irago
reventón: errebentoe
revés de una prenda: itxuli, itxulikalde · con el revés: errebezka · golpe con el revés: errebezkara · al revés: aldrebes, atzekuaz aurrera
revirado: errebittau, biur
revitalizador: inddargarri
revocar paredes: sarpiau, puntapaletau
revoltijo: anabasa, motroillo, tronpoillo, zarramarra
revoltosa: marimatraka, matraka, motxarda · revoltoso: oker, mobidu
revolución: reboluziño
revolver: endregau, naastu
revoque: sarpio
revuelto: naasi · revuelto de harina maíz o salvado y agua: sapero
rey: errege · Reyes Magos: Erregiak · día de Reyes: Erregen eguna, Erregenak
reyezuelo: paseko txirixo, kardutxori (?)
rezar: errezau
rezo: errezu
rhamnus alaternus: karraskilla; aladierno
rhinantus mediterraneus: dunba bedar
rhinantus mediterraneus: kanpai bedar
riada: uraundi, ufal, uramill, urixola
ribazo: muna, muga
ribes rubrum: grosilla; grosellero
ribes uva-crispa: algarratz; agracejo
rico: gozo; aberats, dirudun, dirutsu · ricachón: aberaskillo · hacerse rico: aberastu, dirutu
ridiculez: barregarrikerixa
ridículo: barregarri; barregarrikerixa, ridikulu · en ridículo: lotsagarri
rienda de caballería: ramal
riesgo: arrisku
rifar: don don egin
rígido: zorrotz, gogor
rincón: baztar, txoko, zirkinzulo
riña: asarre, sesiño, demanda, gerra, kimera
riñón: guntzurrun
rio: ibai, erreka · río truchero: amorrain-erreka #cuando el rio suena: keia dabillen lekuan sua gertu · desbordarse el rio: errekiak urten
risa: barre · risa sonora: barrealgara · falsa: barre-ustel · maliciosa: barre-aize · echar risas: barrealdixa egin; aura zan barregintzia · onom: ijiji eta ajaja
ristra: korda, txirikoda, sorta · de ajos: berakatz-korda, berakatz-sorta · hacer ristras: kordak egin, kordatu, txirikodau
rizado: ixkur, kizkur
rizar: ixkurtu, kizkurtu
robar: arrapau, lapurretan egin, ostu; linpiau, txapiau, manejau
robellón: piñatela, niskalo
robinia pseudoacacia: alkaze; acacia
roble: aritz · americano: aritz amerikano · bravío: zuaitz, zuraitz · bosque de robles bravíos: zuaizti
robledal: aizti, zuaizti, arestoi
robo: lapurreta · robando: lapurretan
robusto: garratz, gordiñ, lerden, malutz, mardo, mardul, azarre
roca: aitz, atx · roca viva: arribizi · roca (coca): artxinga zuri
rocadero: gorutxapel
rociar: lanbrotu, busti
rocío: intz, iruntz, garo
rodamiento: rodamentu, juegoorros
rodear: inguratu
rodete: sorki, burko, buruta
rodilla: belaun; belaunburu · de rodillas: belaunbiko
rogar: erregutu
rogativa: errogatiba
rojeras: gorri, alegorri
rojez: gorrittasun
rojizo: gorrixka
rojo, -a: gorri · muy rojo: piparra baiño gorrixagua · ponerse al rojo vivo: gorittu, gori-gori jarri
rollo, tener mucho: abarketia euki
Roma: Erroma
Román: Erroman
romana: erromana
romaza: uztau (bot.)
romería: erromeixa
romero: errameru
romo: amots
romper: apurtu, txikitu, ausi, eten, tart egin, azkenak emon, klak egin, krak egin
ronco, ponerse: eztarrixa urratu, itxi
ronda: erronda
ronquido: lo-korrosa, lo-korroskara, lo-zurrunka
ronroneo al respirar: zirri-zorro
roña: ordai, ugar
roñarse: ordaittu, ugartu
roñoso: siku, ximur, xur, poltsa-ximur, zirkiñ
ropa: erropa · de fiesta: egusarittako erropa · de cama: oe-erropa #ropa llamativa: subak pe sustatzeko moduko soiñekua
Roque: Erroke
rosa canina: astalarrosa; rosal silvestre, tapaculos
rosa centifolia: larrosa; rosa, rosal
rosa: larrosa
rosal: larrosa · rosal silvestre: astalarrosa
rosario: errosaixo
rosca: ari, erroska · correrse de rosca: arittik pasau · estar en rosca: arixan egon
roseta: erroseta, kiribista
rosmarinus officinalis: errameru; romero
rosquilla: erroskilla
rosquillero: erroskadun
rostro: mosu, begi-bitxarte
rótula: belaun-katillu
rótulo: seiñale
rotura: apurtu, ausi · onom: klak, klakara, karrakara, tart · de huevo: plost
roturar la tierra: goldatu · por primera vez: lanbarri egin
roya: gorriñ
rozar la tierra: azalatxurtu, zopizartu, saratu
rubio, -a: rubixo, -a
ruborizarse: gorrittu; piparra baiño gorrixago jarri, irago
rubus sp.: lar, nar, arantza; zarzal, zarzamora
ruda: erruda
rudo: basaganau, basakristau, takar, zakar
rueca: goru · rueca mecánica: goruetako makina, dornu
rueda: errubera, burpill · de carro: burdi-errubera · compacta de carro: burpill · de bicicleta: txirrindola · de afilar: destera
ruego: erregu
Rufino: Urrufiño
rugido: orrua, marrosa · rugido de vacuno: orrua, makakorroe · rugiendo: marrosaka · rugido de mar: itxasorroe
ruido: zarata, abarrots, ots, danbarrara · hacer ruido: zaratak etara · ruido de chocar, caer: danbara
ruidoso: zaratatsu, zaratoso
ruín: doillor, miserable, kalder
ruina: ondamen, ondamendi, ruina, arriabar
ruindad: doillorkerixa, gizatxarkerixa, kakatsukerixa, zapokerixa, miserablekerixa, txakurkerixa
ruiseñor: urretxindor
rumex acetosa: matxingarratz; acedera
rumex sp: uztau; romaza
rumiar: ausnarran egin, ausnartu
rumor: zurrumurru · mal rumor: zarata txarra · rumor de palabras: berbaro
rusco: sorgin-itxuski
ruscus aculeatus: sorgin-itxuski; rusco
ruso: ruso
russula cyanoxanta: urritz, urretx
russula emetica: teilla perretxiku
russula nigricans: urritx baltz; rúsula ennegrecida
russula turci: urritx gorri
russula virescens: gibelurdiñ; seta de cura
rúsula ennegrecida: urritx baltz · rúsula roja: urritx gorri
ruta graveolens: erruda; ruda

I

ictericia: tirizi
idea: asmo, idia, uste, auteste
ideal: aukerako
idear: idiau
idiota: inuzente, txatxu, txotxolo
idiotez: inuzentekerixa
idóneo, -a: egogi, egoki, apropos, aukerako, autuko
iglesia: eliza
ignorante: ezjakiñ, inorante, asto · ser ignorante de algo: ezjakiñian egon
igual: berdin, peto, igual, bezelakotxe · casi igual: igualtsu · en iguales circunstancias: igualian
igualar: bardinddu · una marca: partu
ijada: ijada
ilex aquifolium: korosti; acebo
ilusión: ilusiño, bizipoz, aleluia; begittanziño · hacerse ilusiones: ilusiñuak egin
ilustracion: dibujo, santu
ilustrado, -a: ikasi, ilustrau
imagen: imajiña, irudi
imaginarse: begittandu; bururatu, burutik pasau
imbecilidad: inuzentekerixa, txotxolokerixa, txatxalkerixa
imberbe: kakamutiko, kakaume
immejorablemente: primeran, ondo baiño obeto
impaciencia: ernegu
impacientarse: arduratu, ernegau, luze iritzita egon, armonixan egon
impaciente: erre, erretxin, pirri, ipurterre, zazpiki, eruan txarreko, titirri
impedimento: aitzakixa, ningunu
impedir: galdu eragin
imperdible: ixteko orratz, kateorratz
impertinente: petral, petralontzi maripetral
impetuoso, -a: odolbero
importancia: inportantzia, ardura · prestar importancia: aintzakotzat artu
importante: inportante, seiñalau · ser importante: euli kaka ez izan, azaren barrenenego ostrua ez izan, txori-kaka ez izan; ur aundiko arraiña izan
importar: inporta izan, ardura izan · no importar: bost inporta, bost ardura, pito bat ardura
imposible: ezinddako, eziñ
impotencia: eziñ
impresión, a primera: itxura batera, begiratu baten
impresionante: ikaragarri, izugarri, izugarrizko
impresionar: ikaratu
imprevisto: uste bareko · ser una cosa imprevista: tokatzeko be aundixa izan
improviso, de: suspensuan
imprudente: buru gutxiko · en el hablar: aozabal
impúdica: famosa, fandanga
impulsar: bultza egin, sustarra emon
impulsivo, -a: odolbero
impulso: abixada, abantzada
inactivo: geldi, gora begira
inadecuado, -a: aldrebes, gauza eztan
inaguantable: amorragarri #inaguantable en casa: etxe-kakatsu, kanpolarrosa
inapetente: jangarka, jangartsu, mizkiñ
inbécil: txatxala, txotxolo, txatxu
incandescente: gori
incesante: etenbareko
incesantemente: etenbarik
incidente: gorabera, autu
incidir: zulatu
incierto: dudako, dudoso
incisión: ebagi
incivilizado: basaganau, basakristau
inclinar: okertu, makurtu, benzidu
inclusa: ospizio, kaja
inconformismo: sosegaueziñ
inconformista: rebelde, sosegau ezindako
increíble: sinistueziñ; itxurabako
indecente: loi, zikin
indiano: indiano, amerikano
indicio: aztarren
indigesto: betegarri, astun
indignación: amorro
indignante: amorragarri
indirectamente: ziarka
indiscreto, -a: aozabal, alkauete, mingainluze, pikuluze
indiscriminadamente: saillian
indispuesto: ondoezik
ineludible, ser: derrigorra izan, nai eta naiezkua izan
inesperadamente: uste barik
inestabilidad: egoneziñ, kilikolo
inexplicable, cosa: sorginkerixa
inexpresivo, rostro: amabirjiña-arpegi
infancia: ume-denpora · en la: txikittan, umetan
infarto, tener un: biotzekuak emon
infectarse: gaiztotu, puzuniau · una vacuna: eldu
inferior, parte: barren
infierno: infarnu
infiltrado: ispixa
inflar: inflau, puztu
influencia: zerikusi
información: argittasun
infortunio: oker, ezbiar
ingenioso, -a: zorrotz
ingenuo: sano · ser ingenuo: gazte bizi, sano bizi
Inglaterra: Ingalaterra
ininterrumpidamente: etenbarik
ininterrumpido: etenbareko
injertar: mentau, eztittu
injerto: mentu
Inmaculada Concepción, día: Kontzeziño egun
inmaduro: gordiñ, berde, ondubako
inmenso: sekulako, akaberabako
inmóvil: geldi, egonian
inmovilidad: egona
inocencia: inuzentzia
inocentada, hacer una: inuzente eragin
Inocentes, día de: Inuzente egun
inofensivo, -a: gaitzbako
inpertinente: gogaikarri, pendejo
inquieto, -a: kakalarri, zazpiki, kakapirri, zipriztiñ, ziztriñ, subalinddara
inquietud: egoneziñ, sosegaueziñ; burukomiñ
inquilino: errentero, apopillo
insecto: momorro · insecto dañino: malo, frizti
insensatez: astakerixa, zorakerixa, zoro-usaiñ
insensato, -a: burubako
insípido, -a: txepel, soso
insistencia, con mucha: daleketepego, jota sua, jota ke
insolación, coger una: euzkixak pasau
insolencia: lotsagabekerixa
insolente, volverse: lotsabakotu, txakurtu
inspiración: etorri
instalar: ipini, jarri · la electricidad: argixa sartu
instante: momentu · expr: tapa!
instinto: sen · de supervivencia: bizinai
instrucción: eskola · tener instrución: eskolia euki
instruido, -a: eskoladun, jantzi
insustancial: epel, txepel, ganorabako, memelo, mengel, neguko txori, pikumelau, txakal, txakil, txaldan, txakal
inteligente: argi, bizkor, azkarri
intención: asmo, intenziño, idia, pentsamentu, inkerno · con la mejor: obe biarrez · tener intención: idietan ibilli, asmua izan
intentar: aprobia egin, aprobau, probau, zulatu
intento: aproba
interes: interes · intereses: erredittu, korridu, interes
interior, parte: barrukalde · interior de casa: etxebarru
intermediario: bittarteko · hacer de intermediario: bittarteko egin
interrumpir: eten
intestino: este · intestino grueso: estenausi
intruso: ezarri
intuir: somau
intuitivamente: aliritzira, iritzira
inundaciones: ufal, uraundi, urramill, urixola
inútil: alperreko, inutill, bapeza
inválido: elbarri · volverse: elbarrittu
invención, invento: asmaziño
inventar: asmau
inventor: asmatzaile
inversión: ipinittako
inviermo: negu · época de: negute · crudo invierno: negu gorri #urdaixa kakuan gora eta garixa trojan bera
invitación: gonbitt; gonbidautza
invitado, -a: gonbidau
invitar: gonbitta egin, gonbidau
inyección: indiziño, txistara · poner una: indiziñua jarri, txist egin, txasta egin
ir: joan, jun, fan · irse a pique: ondora joan · vete a paseo: joan adi pikutara, txakurran salara, popatik artzera; Cafran, Otxandixo, Pekiñ, Pikulitta, Mixo, Buztingorri, Gaztandola... -ra joan · vete de aquí!: ospa! · vez que se va: joanaldi
iracundo, -a: zittal, erretxin
irascible: odolbero, breve
iris germanica: ezpata bedar; lirio común
iris: ezpata-bedar, ezpatriña
irresponsabilidad: ardurabakokerixa
irresponsable: ardurabako
irrintzi: lekaixo
irritable: erretxiñ, zittal
irritación o picor de garganta: eztarriko lakar, eztarriko erre
isla de río: arkiri
izar: altzau, jaso
izquierda: ezker

V

vaca: bei, mu · de raza pirenáica: beigorri, pirenaika · montaraz: basaganau, larrebei, basabei, erribei · de leche: esnebei · aficionada a escapar de los cercados: zorakari · voz de llamada: toz
vacación: bakaziño, opor
vaccinium myrtillus: abixa; arándano
vaciar: ustu; kinkiña jo
vacío: uts; utsik · espacio vacio: utsuna
vacuna: bakuna
vado: pasai, arpauso
vagabundo: arlote
vagancia: arlotekerixa, nagikerixa · estar en la: golpe zorrik jo ez, potrojorran egon, titijorran egon
vagina de vaca: txuringa
vago: nagi, alper, zuri, arlote, fardel · volverse: alpertu, nagittu
vahído: buruko zoro
vaho: lurrun, lauso
vaina: leka, zeruka; zorro
vaivén: baiben, kilikolo
vajilla: ontzi, janontzi
valer: balio izan; balixau, manejau · no vale!: pido!
valía: balixo
válido, -a: gauza dana
valioso, -a: balixo aundiko, baliente
valor: balixo, balore · hace falta valor: odola bia da, baloria bia da · tener valor: baloria euki, potruak euki
valle: baillara, barranko · valle estrecho: mendiarte
vamos!: tira!
vanidad: arrokerixa, aundikerixa, aundinai, aundiuste
vanidoso, -a: arro, arroputz, arrosko, aundiusteko, aundinai #azian barrenengo ostrua ez izan
vano, -a: iritzi, buruiritzi
vapor: lurrun · vapor que despide el rio: errekaize
vaporoso: arro
vara: makila, bara · de medir: kana · media vara: kanerdi · vara larga: aga, zardai · vara par azotar: zigor, zibitta
varicela: astanaparri
varilla de paraguas: ballena
varón: gizakume, gizonezko
vasco, -a: euskaldun · vasco de Iparralde: frantzes-euskaldun
Vasconia: Euskal Herri
vasija: topiñ
vaso: baso
vástago: kimu, puja
vecindad, relación de: auzotasun
vecindario: auzo
vecino, -a: auzo, auzoko, alboko, aldeko, etxekon · vecino más próximo: auzoik urren
vega: madura
vegetación abundante y desordenada: anabasa
veinte: ogei · más de veinte: ogetaka
vejez: zartzaro, zardade #zartzarua, bigarren umealdixa
vejiga: puxika, txixa-puxika
vela: kandela
veleidades, llenarse de: aiziak euki, artu, aiziekin ibili
velilla: argizai
velocidad: abixada, belozidade
velorio: gaubela
vellorita: san jose lora, udalora
vena: zan · venas y sebo de la carne: giri · vena de agua: zan
venada: txabetada, kasketaldi · venada gamberroide: kaskajoaldi, kasketaldi
vencejo: abioi, beltxijoe, egabera baltz
vencer: irabazi, nausittu; benzidu · el carro hacia atrás: txutxurrutxu egin
vendaval: aize aundi, bendebal
vendedor, -a: saltzaille · de flores: loradun, lora-saltzaille · de pescado: arraindun, pescatero
vender: saldu · vender en vivo una res: bizipixura saldu · vender o comprar a ojo: begira saldu edo erosi · vender por la vista: itxurara saldu
vendimia: maats-batze
vendimiar: maatsa batu
venga!: tira!, benga!
venganza: bengaizu, bengantza
vengar: bengau
venida: etorrera
venir: etorri
venoso: zantsu
venta: benta · en venta: salgai, bentan, saltzeko
ventana: bentana
ventanuco: saietera, leixo
ventilar: oriau
ventolera: kasket, kasketaldi · dar la: kasketak emon
ventosidades: aiziak
ventoso: aizetsu · lugar: aizeleku
Venus: Goizizar, Artizar
ver: ikusi · cosas dignas de verse: zerikusi, ikusmira · viendo, curioseando: ikusmiran · verlas moradas: beltzak ikusi, beltzak pasau, elorrixo ikusi · a ver: ia, aber · a ver pues: aber ba · aver si: aber gero
veraneante: beraneante
veranear: beraneau
veraneo: beraneo
verano: uda
verbal: berbazko
verbascum thapsum: txixa bedar; gordolobo
verbena: berbena; berbena bedar
verdad: egi · a decir verdad: egixa esan · de veras, de verdad: benetan, bene-benetan, serixo #egi utsa eta ogi utsa bixak gauza sikuak
verdaderamente: benetan
verde: berde
verdel: berdel
verderón: berdeloi (txoria)
verdugo: borrero
verduzco: berdexka, berderako
verga: buztan · de toro: zill, irizil
vergonzante: lotsagarri
vergüenza: lotsa, lotsari · motivo de: lotsakizun #poca verguenza: lotsia etxostian
verraco: apo, txarrapo
verruga: garitxu, enor
versado, -a: aittu, entendidu
verso: bertso · hoja impresa con versos: bertso-papel, kanta-papel
vertiente: mendi-egal, mendi-espalda
vesícula: biozdun
vestido: jantzi, erropa, soiñerropa · de mujer: soiñeko · de danza: pospolin-jantzi
vestigio: arrasto, aztarren
vestimenta: jantzi, jazkera
vestirse: jantzi · vestirse y acicalarse: gertau · vestirse elegantemente: dotore jantzi, pintxo-pintxo jantzi
vestuario: erropaketa, jantzi
veta: beta, izpi, zan · de piedra: arri-beta · de madera: ari, egur-zan · cortar siguiendo las vetas: betara ebagi · contra el sentido de las vetas: kontrabeta
vete!: Ik. ir
veterinario: betenaixo
vez: aldi, bider; takara · vez anterior: oiñurrengo · de vez en cuando: beti be, noizian bein, noiz ero noiz, beiñ ero beiñ, lantzian beiñ · en vez de: partez, ordez · por una vez: beingoz; beinguagatik · una vez: bein · a veces: batzutan · muchas veces: sarri · pocas veces: gutxittan · de una vez para siempre: beingoz
veza: txidar, zalga (bot.)
vía de tren: trenbide · vía láctea: santiago bide
viaje: biaje, ibillaldi; jornara · viaje de ida: aruzko, juera · viaje de vuelta: onuzko · en el viaje de vuelta: onuzkuan · viaje de ida y vuelta: atzera-aurrera · viaje baldío: alper-biaje, alper-ibillera
viandante: bidezko
viático: elizakuak
víbora: subagorri, bibora, suba-bibora
vibración: dardara
vicia faba (subs. sativa): bababeltz; haba
vicia sativa: txidar; veza, arveja
vicia sp.: zalga
viciarse: biziau, etzegittu
vicio: bizio · de la madera: tema, bizio
vicioso, -a: bizioso, -a
vida: bizi, bizitza, bizimodu; izate
viejo, -a: zar, agura, agurazar (g), atso (e) #zarrei bixkor ibiltzeko eta gaztiei geldi egoteko esatia, berdin da · volverse: zaartu, aguratu, atsotu, narrastu
viento: aize · viento ligero: aide · golpe de: aize-bolara empezar a correr viento: aizia etara · viento que anuncia lluvia: euri-aize · que anuncia nieve: edur-aize · pugna de vientos: aize-burruka · muy frio: aizegorri, matakabras aize, amillan · seco y frío: gose-aize · marino: itsas-aize · del norte: ipar aize, ipar; idulentzia-aize · del noreste: frantzia ipar · del noroeste: norde, ipar-mendebal · del oeste: gaillego aize, anboto aize; mendebal, mendebal aize · del sur: egoe, egoaize, gaztelegoe · del sureste: napar-egoe, naparraize · del suroeste: atxbittarte-aize
vientre: tripa
viernes: bariku, eguakitz #euakitzeko trunboia berrogei eguneko eurixa
viga: abe · viga poco gruesa: aga · viga intermediaria: alboaga · espacio entre vigas: poste-bittarte, abelarte, tramu
vigilia: bijilixa
vigor: sasoi, adore
vileza: doilorkerixa, zapokerixa
vilipendiar: kakatara bota
villancico: gabon-kantu
vinatero: ardaudun
vino: ardao · tinto: ardao beltz · claro: ardao gorri · blanco: ardao zuri · dulce: ardao gozo · de calidad: eskillarapeko · del año: urteko ardao
viñedo: maasti
virgen: amabirjiña; birjiña · ser virgen una mujer: birguan egon · día de la Virgen de agosto: Andramari egun · virgen de septiembre (Arantzazu, Arrate): Amabirjiña Agorreko · virgen de octubre (Pilarica): Amabirjiña Garotako, Pilarika eguna · aparecerse la virgen: amabirjiñia urten · cara de virgen: amabirjiña arpegi
virginidad, mujer que ha perdido: errekan pasautakua
virgo: birgo
virtud: birtute
viruela: naparri · viruela loca, varicela: astanaparri
viruta: txiribiri, biruta, txirlora · viruta metálica: aleka
vísceras: barru, tripa
viscoso, -a: birin, lika, likiñ
viscum album: migura, biguri; muérdago
visión engañosa: begittanziño
visita: bisitta · visita corta: sartu-urten · hacer una visita rápida: kuku bat egin, sartu-urten bat egin
visitante: bisittari
visitar: bisittia egin, buelta bat egin
víspera: bezpera · vísperas: bezperak
vista: bista · a la vista: agirixan, bistan
vistazo: begiratu
vitis vinifera: maats; uva
viudo, -a: alargun
viva!: aupa!
vivacidad, viveza: bizittasun
vivaracho, -a: bizistura
vivero: mintei, semillara
vivienda: etxebizitza, bizitza, abitaziño · vivienda contigüa: besteko, etxekon · vivienda próxima: aldeko
vivir: bizi · vivir a cuenta de otros: iñon lepotik bizi · vivir en la inopia: ur gaiñeko bitsetan bizi, esnebitsetan bizi · vivir como un señor: don egon, bizi
vivo: bizi, bizkor
vizcaino, -a: bizkaittar
vocación: bokaziño
volar: egaran egin · volando: egaran
volcar: iduli, itxuli, bulkau
volea: bolea
voluble: aldakor
voluntad: borondate, nai, gogo
voluntariamente: (bere) gogoz, borondatez · en contra de: gogoz kontra
voluntario, -a: gogozko; boluntarixo
voluntarioso: borondatetsu
volver: bueltau, biurtu
vomitar: gonbittuak bota, txala egin · ganas de: botagura, goralarri, gonbittogura · vomitando: gonbittoka, errebeska
vómito: gonbitto
voraz: salo
vosotros: zuek, zeuek
votación: botaziño
votar: botau
voto: boto
voz: boz · voz ronca: pattar aots · en voz baja: baju
vuelo: egara; egaztara; buelo · vuelo rápido: egaztara
vuelta: buelta; jira, jiramira · dando vueltas: jira eta buelta · vuelta de campana: txilipurdi, aidezko buelta, bueltakanpana, buerda · dando vueltas de: txilipudika, txirrinboletaka
vulva: pospolin, potxolin, turtukiña · vulva de vaca: natura, txuringa
vulvaria: aulamu

E

eccema: berezko
eco: eko
echa: ezarri
echar: bota, jaurti · echar a perder: ondatu, galdu eragin · echar a suertes: zotz egin · echar a volar: egaratu · echar el ojo: begiz jo · echar el mal de ojo: begizkoa bota · echar hojas el árbol: orrittu
edad: edade · que aparenta más: zarremon · menos: gaztemon · entrado en años: edadetu
educación: edukaziño
educar: ezi · al perro: buskan erakutsi
efecto (dar a la bola): burpilla emon, azpijana emon
egoismo: norberana egitia, norberanismo
egoista: berekoi, kalder · obrar egoistamente: norberana egin
eje: ardatz · de carro: burtardatz
ejemplo: ejenplo · por ejenplo: esate baterako, konparaziño batera, konparaziñorako, porejenplo
ejido: egur-baso, egurtza
eléboro verde: bizixo bedar, garitxu-bedar
elección: aukera, elejixa, eskojixa · elecciones: botaziño, elekziño
electricidad: inddar, arginddar, elektrizidade
electricista: argidun · (apodo): Txispas
elegancia: dotoretasun, dotorekerixa
elegante: dotore, apaiñ, galoso #txitxo baiño dotoriago
elegir: aukeratu, elejidu, eskojidu, apartau
elektricidad: elektrizidade, arginddar
elemento: elementu, aparato, arraiñ, ganau
ella, -o: aura, bera · por ello: aaittik, agaittik
embalse: presa
embarazada: aurdun, enbarazada, estaduan, esperuan, ume esperuan, umia eitteko, maletiakin
embellecer: edertu
emborracharse: mozkortu, atxurtu, lafiau, pinplau, txarrittu · un poco: berdinddu, berdoztu, txilibriskau
embrollador, -a: baztar-naastaille
embrollar: naastu, korapillotu, lardastu, lardaskatu
embrollo: naaste, naaste-borraste
embrujar: sorgindu
embrujo: sorginkerixa
embudo: imutu
embustería: enbusterixa
embustero, -a: enbustero
emoción: barruko ikara
empalizada: latesi
empalmarse: tentetu, amabixak jo, Jorjek egunonak emon
empalme entre tejidos: algaiñ
empañar: lurrundu, lausua egin
empapar: ase
empaparse: melatu, busti-busti egin
emparrado: parrape
empate: parra · a uno: bana · a dos: biña
empedernido, -a: porrokatu, perru
empedrado: galtzara, enkatxau
empeine del pie: ankagain, oiñarrazi
empeñarse: alegindu, alegiñak egin, saiatu
empeñista: adoretsu, saiatu
empeño: alegin, enpeñu
empeorar: txartu, txarrera jo
empequeñecer: txikitu, zastartu
empero: berriz, ostera
empezar: asi, ekin · a llover, nevar: abentau, abixau · de cero: barriz-barriz asi
empinado: pike
empinarse: tentetu
empleado, -a: enpliau
emplear: enpliau
emplumarse: lumatu
empotrar: ezarri
empresario, -a: uezaba, taillerdun
empujar: bultza egin · empujar para abajo: sakatu
empujón: bultzara
en balde: alperrik
en serio: benetan
en vano: alperrik
enaltecer: goratu, abonau, ponderau, jaso
enamoramiento, época de: lokaaldi
enamorarse: enamorau
enano: nano
encachado: enkatxau, galtzara
encajar: agokatu
encajonado, sitio: zoko
encalado: etxe-zuritze
encalar: zurittu, etxia zurittu
encaminar: bideratu, moldau
encantador, -a: zoragarri
encapotado: odiatu, laiñotu
encarecer: karutu
encargado, -a: arduradun; kotramaixu, enkargau
encargarse: arduratu
encarnado, -a: gorri
encender: piztu, ixotu, sutu
encía: oi
encina: arte
encinar: artadi, artamendi
encoger: artu · encogerse de frío, miedo: kukutu, sukatutu · encogido de frío, miedo: sukatututa, kukulumixo
encolar: enkolau
enconarse: zittaldu, gaiztotu, minberatu, puzuniau
encontrar: topau, billau · encontrarse: tope egin, trink egin
encorvado, -a: bizkarroker, lepoker
encorvar: makurtu, makotu, kakotu
enchufado, -a: santuartu, begittako
endeble: mirriñ
enderezar: zuzendu
endrina: aran, okantximillo
endrino: sasiokan, aran, okantximillo
endurecer: gogortu
enebro: arabota, ipuru
enemistad: eziñikusi, ikusieziñ
enemistarse: biurtu, biurrittu, muturtu
energía: adore, fundamentu, ganora
enérgico, -a: ganorazko, adoretsu · poco: geldo
enero: enero, ilbeltz
enfadadizo: ipurterre, erretxin, brebe
enfadado: asarre, txinpartak darixola, txitxi baiño asarriao, arpegia kolore barik · estar: suak eta garrak artuta, putzak euki, txakurra egon, gozua jarri
enfadarse: asarretu, sutu, sutan jarri, zapostu, aldrebestu · enfadarse por nada: utsagatik eta putzagatik asarretu
enfado: asarre · expr: arranopola!; baiña baiña!; au da au!; au be badogu!
enfermar: gaixotu
enfermedad: gaixo, gaixotasun, gaitz · del corazón: biotzeko · mental: nerbixotako
enfermero, -a: gaixozain
enfermizo, -a: gaixoti
enfermo, -a: gaixo; gaixorik, makalik; zierokua eginda
enfrentarse: kontra egin, plantau, frente emon
enfriarse: oztu
enfurecerse: suak eta garrak artu
engancharse: katiau
engañador, -a: ziri-sartzaile
engañar: ederra sakatu, engaiñau, zirixa sartu, porrua sartu, larakua sartu
engaño: engaiñu, tranpa, azpijorra
engañoso, -a: tranposo, lapur
engordar: gizendu; mejorau · una res: gozatu
engrasador: leuntzaille
engreído, -a: arro, arroputz, arrosko, buruiritzi
engreimiento: arrokerixa
engreírse: arrotu
engrosar: sendatu
engrudo: engrudu
enhorabuena: zorionak
enjabonar: jabondu
enjambre: erle, erlekume · capturar un enjambre: erlia artu
enjulio: ardatz, subill
enjuto: igar, ximel
enloquecer: zoratu, endregau, burua galdu
enlucido: luzidu
enlucir paredes: luzidu
enmierdar: kakaztu
enmohecer: lizundu
enmudecer: mututu
ennegrecer: beltzittu
enorme: ikaragarri, billurgarri, egundoko, sekulako, demas, demaseko, itzal, kriston, jesukriston, mortal, tremendo, tremendako; katxarro, ...-zar
enplasto: enplasto
enredador: endredadore, endregatzaille
enredar un asunto: kakanaastu
enredo: endregu, kakanaaste, naaste-borraste, saltsa
enriquecerse: aberastu, otxindu
enrojecer: gorrittu
enroscar: kiribilddu
ensalzar: famau, abonau, ponderau, jaso
ensamblar: eztittu, ezkondu
ensanchar: zabaldu, nasaittu
ensangrentar: odoldu
enseguida: bela, belaxe, beriela, derrepente, laster, segittuan, segiduan, aurki, puntuko · no venir enseguida: beinguan ez etorri · onom: da!, di-da!
enseñar: erakutsi
ensordecer: gortu
ensortijado: kiribillau
ensortijamiento: kiribillo
ensortijar: kiribilddu
ensuciar: zikinddu, koipetu, loittu, txarrittu, lanpardiau, lardaskatu · de excremento: kakaztu, zirinddu · facil de: zikinkor
entender: entendidu, konprendidu, aittu, jaso
enterado, -a: enterau, sasijakintsu
enterarse: enterau, jakin
entero: oso; osoik
enterrador: enterradore
enterrar: lurra emon, enterrau
entierro: entierru · entierro de pobre: murmurreko
entonces: orduan · de: orduko · desde: ordutik, arrezkero · hasta: ordurarte
entornar la puerta: batu
entorno: inguru, buelta, jira · del ojo: betondo, begiondo
entrada: sartuera
entrame: entrama
entrante: sartuuna
entrañas: barru · hacer falta: barrua biar
entrar: sartu · en vereda: arrastuan sartu · entrado en años: edadetu
entre: artian
entreabierto: ertiriki
entreabrir: ertiriki · entreabierta (puerta o ventana): txirristuan
entrecejo: begiondo
entrega: entregu
entregar: entregau · entregado a: amorratu, porrokatu
entrelazar: kiribilddu
entrepierna: iztarrarte, anka-urkilla
entresaca: entresaka
entretanto: bixenbittartian
entretener: entretenidu
entretenido: entretenidu
entrometerse: muturra sartu · no te entrometas: eure fraketan kabidu adi
entrometido: autubatzaille
entumecerse un miembro: txindurrittu · de frío: suminddu, ozminddu, alatu
envanecerse: arrotu
envanecida: puxika, putzerroskilla · envanecido: arrosko
envejecer: zaartu · (el hombre): aguratu, agurazartu · (la mujer): atsotu
enverdecer: berdatu
enviar: bialdu
envidia: inbirixa
envidioso, -a: inbirioso, -a
envite: ekiñaldi
envoltorio de mazorca: artamaluta
epidemia: salerixa
época: sasoi, denpora, bolara · del año: urtesasoe · de hambruna: gose-denpora, gosete · de nieve: edur-denpora, edurte · época anterior: -aurre · posterior: -oste · acorde con la época: sasoiko, sasoian sasoikua
equilibrio, en: orekan
equisetum arvense: aixelbuztan; cola de caballo
equivocación: ekibokaziño
equivocarse: ekibokau
era: larraiñ
erección, tener: jaiki, gogortu, tentetu
erecto: tente
ereje: ereje · hacer herejías: erejixak egin
erguido: zutik, zutiñik, tente
erguirse: zutittu, tentetu
erisepela: ixipula
erizo: kirikixo · de castaña: gaztaiña-koskol
ermita: ermintta
erodium cicutarium: lausarda, zan gorri; alfilerillo del pastor
errar: kale egin, uts egin
eructo: aupez, korroskara
esbelto, -a: liraiñ, zerden
escabechina: triskantza, triskaziño
escaldar: garbostu
escalera: eskillara · parte inferior de la: eskillarabarren · parte superior: eskillaraburu · espacio bajo la: eskillarape · peldaño: eskillara-maila
escalofrío: otzikara, ozkirri
escama: eskama
escampado: aterri
escampar: atertu
escándalo: eskandalu, ardailla
escaño: isillu
escapada: eskapada
escapar: iges egin, igesari emon, ospa egin, ankak jaso, trote egin
escape: jarixo
escapo: gara, zill, ziri · de nabo: arbigara · desarrollar el: garatu, zirittu, zilddu
escapulario: eskupleixu, eskupularixo
escarabajo de patata: patata-koko, eskarabajo · de estercolero: kakalardo
escarbar: aztartu
escarcha: zurittasun, antzigar, lanzurda
escarda: jorra, jorraketa · escarda ligera: saraketa · de maíz: artajorra
escardar: jorratu, jorran egin
escardillo: jorrai
escariador: otxabu
escarmentar: eskarmentau
escarmiento: eskarmentu
escarola: eskabola
escasamente: eskax
escasez: eskasidade, urrialdi · de trabajo: lanikez
escaso: urri
escoba: eskoba · de horno: labe-itxuski, labezatar · pasar la: eskobau, eskobia pasau · escobón de brezo: killarreskoba, itxuski · escobilla rústica: ipitta · kiru (bot.)
escocedura: egostura, egostu
escocer: erre
escofina: arraspa, lima-arraspa
escoger: aukeratu, elejidu, eskojidu, apartau
escollo: trango
esconder: gorde, ezkutau
escondido: ezkutu, gorde
escondite: ezkutaleku, gordeleku; gordaillu · al escondite: bale-baleka, pote-poteka, erbietan
escondrijo: ezkutuleku, gordeleku, sakape, zirkinzulo
escopeta: eskupeta · de caza del calibre normal: amabiko aundi · del calibre pequeño: amabiko txiki
escoria: eskoria, eskarbil, zepa
escorpión: lupu, arto-txakur (?)
escote: eskota · a escote: eskotian
escribiente: eskribiente
escribir: eskribidu
escritura: eskrittura
escrúpulos: eskrupulu · tener pocos: narru sendua euki
escrupuloso: estu
escuadra: eskuadra
escudo: armaarri; ontzako
escuela: eskola · pública: erriko eskola · nocturna: gau-eskola
esculpir: landu · esculpido: landua
escupir: txistua bota
ese, -a, -o: ori · por eso: orregatik
esencia: izate
esfera: bola
esforzarse: saiatu, alegindu, alegiñak egin
esfuerzo: egiñal, esfortzu, neke
esguince: zantiratu, kirriska
eslabón: mailla · de cadena: katemailla
esmirriado, -a: ziztriñ, marraskal, mirriñ, zinbrixo
esófago: estegorri
espabilado: argi, bizi, bizkor, espabillau, listo · espabiladillo: tontolisto
espabilar: bizkortu, argittu, espabillau
espacio: una · entre dos lugares o momentos: tarte
espada: ezpata
espalda: bizkar
espaloi: acera
espantadizo, -a: izu, ixuka
espantapájaros: txorimalo
espantar: uxatu · voz para espantar gallinas: uxa!
español: kastillano, español · idioma: erdera
esparabel: salabardo, esparbel
esparcir: zabaldu, sakabanatu
especial: espezial, partikular
especie caballar: zaldi-bior, zaldi-ganau · especie ovina: ardi-ganau
espectáculo: ikuskizun
espejo: espillu
esperantza: esperantza
esperar: etxoin, zaiñ egon · esperando: zaiñ, begira
espesor: sendoera, lodiera
espía: ispixa
espiga: buru · de trigo: galburu · de maiz: artaburu
espigar: burutu; espigau
espiguilla: sopuruku (bot.)
espina: eztaka, arantza · de pescado: azur · dorsal: bizkarrazur, errosaixo
espinaca: espinaka
espinazo: bizkarrazur
espinilla: ankazur; zuldar
espino albar: elorrarantza, elorrarantza zuri · espino negro: elorrarantza beltz, arantza beltz
espinoso: eztakadun
espíritu: espirittu · Espiritu Santo: Espirittu Santu
espolón de ave: espuela
esponjoso, -a: arro, malutz
espontáneamente: berez
esposa: andra
espuerta: banasta · pequeña: banastatxo, lur-banasta · grande: banastaundi, kostalaen · a espuertas: jaurtika, banastaka
espuma: bits
espumadera: espumadera
esquilar: moztu · ovejas: ardixak moztu
esquileo: ardi-mozte
esquina: ertz, eskiña, irutxur
esquirol: eskirol
esquivar: zirku egin
esquivo, -a: ixuka, izu
establo: zaltai, korta, ittoe
estaca: esola, olasi · estaca lateral de carro: taket
estación: estaziño; urtesasoi
estado: kondiziño, egoera; estadu
estafar: jan
estalactita: garranga, kandela
estalagmita: garranga, kandela
estampado: zirriborrau
estancia: egonaldi
estante: apal, balda, arasa
estaño: estaiñu
estar: egon · estar en: izan · estar en paz: enpas egon · el estar: egona
estatus: -tasun: · de hijo: semetasun · de vecino: auzotasun
este: au
este: sortalde
estercolamiento: sasketa, zimaurketa
estercolar: sastu
estercolero: saspilla
estereo: esterio
estéril: antzu · volverse: antzutu, ekaiztu
estiércol: sats, zimaur · acarreo de: satseta
estima, estimación: estimaziño
estimado: estimau · tener en estima: estimau euki, saltzeko ez euki
estimulante: bizigarri
estirar: tiratu, tira egin · los brazos: nagixak etara
estirón: tirakara
estómago: urdaill, estomagu
estopa: kerru · estopa baja: karraska
estorbar: traba egin
estorbo: traba
estornino: arabazozo
estornudo: doministiku
estrada: estata
estrechamiento: estuuna
estrecho, -a: estu, bedar, melar
estrella: izar · estrella polar: izargeldi · llenarse el cielo de: izarratu
estrellado: izarratu
estremecemiento: arrara, zarrara
estremecerse: ikara egin · hacer: ikara eragin
estrenar: estreiñau
estreñido, estar: siku ibili
estreñimiento: enpatxo, barruko siku
estrépito: danbarrara, arriabar, eskandalu
estribillo: kanta, istribillu
estropajo: espartzu
estropeado: ondatutako, maiz
estropear: alperrik galdu, ondatu, izurrau; maluskau, mazpilddu, muskilddu
estropicio: biargintza, langintza
estructura de una casa: zuraje, zinbrixa, egittura
estruendo: eskandalu, abarrots, dinbirri-danbarra, takarrara
estrujar: biurtu
estuario: errixo
estudiante: estudiante, eskolante
estudiar: ikasi, estudixau
estudio: estudixo · quedarse sin estudios, sin oficio ni beneficio: ez karrera eta ez sopanda geratu
estupendamente: primeran, ederki, bapo
estupidez: inuzentekerixa, lelokerixa
estúpido, -a: artaburu, inuzente, lelo
etapa: etapa
eucalipto: eukalitu
eucaliptus globulus: eukalitu; eucalipto
euphorbia lathyris: sator bedar; tártago
euskara: euskera · mal aprendido: euskalgaizto · urbano: kale-euskera · deficiente: Masterrekako euskera, kale-euskera, txotxo-berba
evangelio: ebanjelixo
evaporarse: lurrundu
evidente, ser: ezaun izan, agirikua izan, bistakua izan
evitar: ebitau
evolucionar desfavorablemente: okerrera jo · favorablemente: onera egin
evónimo: billots-egur (bot.)
evonymus europaeus: billots egur; evónimo, bonetero
exageración: aoberokerixa, aokara
exagerado, -a: aobero, esajerau, pasau · exajerado!: bestia!
exagerar: esajerau · no exageres: beruana kendu
examen: esamin
excelente: bikain, txakur, bapo
excepcional: bikain, egundoko, markatik fuerako, tamañutik kanporako
excepto: ezian, ezik, aparte
excitarse: aztoratu
excremento: kaka, kakamokordo, kakapilla · granulado: korotz, konfittak · de ave: ziriñ · de gallina: oillo-ziriñ · de mosca: euli-kaka · de oveja: ardi-korotz · de pájaro: txori-kaka · de burro: astapekotz, astapiku
excusa: aitzakixa, ningunu, autesta, apuko
existencia: izate, bizimodu; bizi-izate
explicación: argittasun, esplikaziño
explosión: tiro
explotar: tirua egin, errebentau
expulsar: bialdu
extender: zabaldu
extendido, -a: estendidu
exterior: kanpo, kale
extrañar: txokau, estraiñau · estar extrañado: txokauta egon
extrañeza exp: sinisten be!, jesus!, jesus maria eta jose!, banenguan ba ni!, bertan Bilbo!
extraordinario, -a: apart, aparteko, bikain, banan-banako
extravagante: xelebre
eyacular: korridu, ustu