Skip to main content

A

abajo: beian · parte de abajo: be
abandonado, -a: narras, zabar, lagia, jaraiña
abandonar: abandonau, laga, bertanbera laga · abandonar un proyecto: etsi · el pájaro sus crias: zapoztu · abandonarse: kaskaldu, bere burua jaraiñ
abandono: abandono, narraskerixa
abaratar: merkatu
abatido, -a: lurjota
abatir: eretxi, bota
abedul: urki · bosque de: urkiri, urkitza
abeja: erle
abeto: abeto
abierto, -a: zabalik
abies alba: abeto
abigarrado, -a: zerratu
ablandar: bigundu; beratu
abogado, -a: abogau
abolladura: maillatu, mazpilddu, mazpillune
abollar: maillatu, mazpilddu
abonar: abonau · abonar con cal: karetu, karadu · abonar la tierra: abonau, gozatu
abono: ongarri, abonu · abono mineral: mineral
aborrecer: ezin ikusi, gorrotau, gorrotua izan
abortar: umia galdu · abortar una vaca: txalilla bota
aborto: aborto
abrevadero: aberga, aska, arraska
abrigar: abrigau
abrigo: abrigo, berogarri
abril: aprill
abrillantar: argi-eragin
abrir: zabaldu, eregi
absurdo, -a: itxurabako
abubilla: argioillar
abuela: amandria, amama · no tener abuela: aide urtxuak abonau
abuelo: aittajaun
abundancia: bolara · abundancia exagerada: disparate, pikardixia, plagia · en abundancia: edozenbat, nai aiña, guraiña, zenbatgure
abundante: ugari, franko; arrika; zorrixan pare; zarta-zarta, farra-farra #dagonian bon-bon, eztagonian egon
aburrir: aspertu; gogaitt egin
abusar: abusau; geixegixan ibili
acá: ona
acabador, -a: akabatzaille
acabar: akabau · se acabó: kitto!, akabo!
acacia dealbata: mimosa; mimosa
acacia: alkaze
acalorado, -a: bero
acaloramiento, momento de: beroaldi
acalorarse: berotu
acantilado: arburu, arkatx
acariciar: igurtzi
acarreador: karriatzaille
acarrear: karriau · acarreando: karriuan
acarreo: karrio · de agua: ureta · de helecho: garota · de leña: egurreta · de tierra: lurreta
acaso: igual, akaso · por si acaso: baezpada, porsiakaso
acebo: korosti
acedera: matxingarratz, bedar garratz
acederilla: barrabas bedar
aceite: olixo · frito: olixo erre · crudo: olixo gordiñ
aceitera: olixontzi
acelerar: bizkortu
acelga: zarba; ortuko txuleta
acentor: sasitxori
aceña: malatu, konporta, andapara
aceptable: ainbesteko, dezente, itxurazko, tajuzko
aceptar: ontzat emon · una apuesta: zurittu · aceptar humildemente: belarrixak makurtu
acequia: andapara
acer campestre: azkar, astigar; arce
acerar: galtzairutu
acerca de: barri, gaiñian
acercar: gerturatu, urreratu
acerico: kutun
acero: galtzairu · acero rápido: galtzairu-laster
acertar: igarri, azertau, antz emon; asmau
acetre: antosiñ, txolet
acicalado, -a: apaiñ, dotore; peripuesto
acidez: biotzerre, garratz-gusto, garraztasun
aclaración: garbittasun, argittasun
aclarar: argittu, garbittu · el día: eguna argittu
acobardarse: kobardiau, kobardetu, karraskaria jo
acoger: artu · acoger bien: ondo artu
acojonarse: koskabilluak ximurtu
acometida: ekiñaldi
acompañante: laguntzaille
acompañar: lagun egin, lagundu
aconitum napellus: alargun bedar
acoplar: ezarri, ezkondu
acordarse: akordau, gomutau, burura etorri
acordeón: soiñu, esku-soiñu, akordeoi, filarmonika, infarnuko auspo · cromático: soiñu aundi · diatónico: soiñu-txiki · tocar el: soiñua jo · como un acordeón: filarmonikian moduan
acordeonista: soiñujole
acostarse: lotaratu, oeratu
acostumbrarse: oittu, egin, jarri, akostunbrau #astua makillara letxe oittu · acostumbrase a la casa: etxeko egin, etxekotu
acreedor, -a: artzekodun
activo, -a: egitteille · ser: geldi egotekua ez izan
acto religioso: elizkizun · acto sexual: eginkizun
actuación: jokabide
actuar: jokatu
acurrucarse por miedo, etc.: kuskurtu, kixkurtu, kokilddu
acusica: pikutero
achaparrado: txaparrote, mozkote, zapotx
achaque: aje
achicoria: atxikoria
adecentar: itxuratu, txukundu
adecuado, -a: egogi, apropos, aukerako, autuko
adelantado, -a: adelantau, aurreratu
adelantar: aurreratu, adelantau
adelante: aurrera
adelanto: aurrerapide, adelantu
adelgazar: argaldu, flakatu, mirrinddu
ademán: kiñu, kiñara, siñu, imintziño
además: gaiñera, aparte
adentro: barru · para mis adentros: nere kautetan
adiestrado, -a: erakutsittako, ezittako, bezau
adiestrar: erakutsi, ezi, bezau
adiós: adios, adixo, agur
adiposidad: gizen
adivinar: antz emon, igarri
admiración, excl: sekula alakoik!, ostras!, ene ba!
admirar: adurra darixola geratu
admitir: amitidu
adoración: adoraziño
adorar: adorau
adornar: apainddu, dotoretu
adorno: apaindurixa, apaingarri, edergarri
adrede: apropos, naitta, gureta
adueñarse: jabe egin, jabetu
adulación: leunkerixa, zurikerixa
adulador, -a: ipurgarbitzaille, laban; jesuita
adular: olixua emon, jaboia emon, ipurdia garbittu
advenedizo, -a: ezarri
adversario, -a: kontrarixo
adversidad: arriabar
advertir: aitzen emon; erreparau
aeroplano: arioplano, abioi
aesculus hippocastanum: indi-gaztaiña; castaño de Indias
afamado, -a: famau, sonau
afán: afan · de poder: goragura, aundigura, aundinai · persona con afán de poder: goragurako, aundigurako, aundinaiko
afanarse: saiatu · mucho: tximiñuanak egin
afanosidad: afankerixa
afanoso, -a: afantsu
afearse: zatartu, itxuria galdu, itxuratik urten
afeitarse: bizarra kendu
afeminarse: emetu
afición: afiziño, zaletasun
aficionado, -a: zale · muy: amorratu, porrokatu
aficionarse: zaletu · al dinero: dirura jarri · a estar junto al fuego: sukatutu
afilado, -a: zorrotz #labaiñia baiño zorrotzaua
afilador, -a: zorroztaille
afilar: zorroztu · la guadaña: arraiztu, arrittu
aflojar: nasaittu · aflojarse la ropa: emon · un tejido: saretu
afónico, -a, ponerse: eztarri-gilixa jarri, eztarrixa urratu
afortunado, -a: suertetsu
agachadiza: istingor, mingor · agachadiza chica: mingor txiki
agachar: makurtu
agalla de roble: kukusagar, kukubala, pospoliñ
agaricus campestris: txanpiñoi; champiñón
agarradero: eskuleku, elduleku
agarrado, -a: siku, agarrau, pitxirri · baile agarrado: agarrau, dantza-lotu
agarrar: ebatu, eldu
agarrotado: lotu
agarrotarse: anportu, lotu, sortu
agateador: katamar-txori
agave americana: erreuma bedar; pita
agenciar: jirau, ingaratu, inguratu, eskuratu
ágil: ajil, bizkor
agitanado, -a: zapozta
aglomerarse: moltsotu
agobio excl: puf!
agonía: azken arnasa, agonixa
agosto: agostu
agotado, -a: mangauta, etenda, ukatuta
agotamiento: mangau
agotarse: agortu; errebentau, ukatu, eten
agracejo: algarratz
agradable: gogozko, gustoko
agradar: gustau
agradecer: eskerrak emon, estimau
agradecido, -a: esker oneko
agramadera: tranga
agramar: trangau
agriarse: garraztu
agrietarse: zartiau, pitzatu
agrimonia eupatoria: aitona bedar; agrimonia
agrimonia: aitona bedar
agrio, -a: garratz, gazi (sagar)
agua: ur, mama · bendita: urbedeinkatu · caliente: urbero · corriente: ur korrent · dulce: ur geza · ferruginosa: metalur · caliza: kareur, troskaur · empatanada: urustel · estancada: urgeldi · golpeada: ur maillatu · profunda: ur sakon · poco profunda: urazal · salada: ur gazi · sucia, turbia: urzikiñ · sulfurosa: urats · y jabón: jaboiur · y vino, mezcla: urardao · a flor de: urazalian · andar en el: plisti-plasta, txipili-txapala ibili · tomar aguas en el balneario: urak artu · hacer la traída de aguas: urak ekarri, ipiñi
aguabenditera: urbedeinkatu-ontzi
aguanieve: edur-busti, edur-ur
aguantar: aguantau, eutsi, iraun, burutu
aguante: aguante
aguardiente: aguardintte
agudeza: sake
agudo, -a: zorrotz
aguerrido, -a: porrokatu, amorratu, ereje
aguijón: akulu; mizto
aguijonazo: akulukara
águila: agila · águila real: arranbaltz
aguilón: agilloi
aguilucho: miruzuri
aguinaldo: gabonsari
aguja: orratz · de coser: jostorratz · de calceta: galtzetorratz · de coser colchones: albandorratz · de punto: lanorratz
agujerear: zulatu
agujero: zulo · agujerito: potxolo · agujero de la colada: lixa-potzu
agusanarse: arrak egin, arrak jan · la fruta: arkuak jo, arkua egin
ah de la casa!: abemaria!, eup!
ahí: or; orra · ahí te las arregles: allakuidaos!, or konpon!
ahijada: alabaorde, uez-alaba; besotako · ahijado: semeorde, uez-seme; besotako
ahínco, con: jota ke, jota sua
ahogar: itto
ahogo: ittomen
ahojo: begizko · echar mal de ojo: begizkoa bota
ahora: oiñ · lo de hasta ahora: oinddiokua · hasta el momento: oinddiokuan · de ahora, actual: oingo · por ahora: oingoz · ahora mismo: ointxe, ointxe bertan · de ahora mismo: oingotxe · esta vez: oinguan
ahorcamiento: urkamendi, urkabe
ahorcar: urkatu
ahorrador: aurreratzaille; salda-gizon
ahorrar: aurreratu
ahuecarse: arrotu, aroldu
ahumar: keetu, keia emun
aire: aize, aide · aire de tormenta: odeaize, ostaize · en el aire: aidian · a su aire: bere kasa; bere artekotan
airecillo: aide
airoso, -a: aidoso, libre
aizkolari: aixkolari
ajado, -a: maiz, ajau
ajarse: maiztu, ajau
aje: aje, astelen, bixamon
ajo: berakatz · ajo de oso: suba-kipula, zapo-kipula, suga-bedar · estar en el: tartian izan
ajuar: arrio · doble ajuar: arrio bikoti · mostrar el: arriua bota
ajustador: limari
ajustar: ajustau, agokatu
ala: ego · alado: egodun
alabanza: abonu, lora
alabar: abonau, ponderau, jaso, goratu
alacrán: lupu
alambrada: alanbradura, alanbrerixa
alambre: alanbre · espinoso: alanbre-eztaka, txarrantxa · de red: alanbre-sare
álamo: makal, txopo
alarde: fanfarreixa
alargado, -a: luzenka
alargador: luzagarri
alargar: luzatu
alarido: ulu · dando alaridos: uluka
Alava: Araba
alavés: arabar
albahaca: alboraka
albañil: igeltsero
albañilería: igeltserotza, igeltserixa
albarca: abarca
albardar: albardau, iriñetan pasau
albarquero, -a: abarkagiñ, abarkero
albérchigo: alberretxiko
alcalde: alkate · de barrio, pedáneo: auzo-alkate, errejidore
alcance: alkantzu
alcanfor, bola de: sits-bola
alcanzar: arrapau, antxitu
alcaraván: frankoliñ
alcatón: alkaton
alcaudón: buruaundi
alcohol: alkol · de farmacia: alkol, espirittu puru
alegrar: poztu; argittu
alegre: alegre; pozik · estar: pozak egon, pozik egon
alegría: poz, poztasun, alegerentzi · de vivir: bizipoz · motivo de: pozgarri · de pura: pozan pozez
alejarse: urrinddu, aldeandu, aldendu, alde egin, apartau
alelarse: lelotu
aleluya: barrabas bedar
alentar: aizia emun
alerce: alertze, piñuzuri
alero: egal, bolau, alero · espacio bajo el: egalpe, txitxinpe
alfalfa: alpaje
alféizar: egal
alfiler: orratz, afiel
alfilerillo de pastor: lausarda
algo: zerbaitt, zeozer, ezer
algodón: algadoe
alguacil: aguazil · de abastos: plaza-batzaille
alguien: norbaitt, iñor
alguna vez: bein edo bein, noizbaitten, baten baten, sekula · algunas veces: batzutan, iñoiz, noiz edo noiz
algunos, -as: batzuk, batzun batzuk; banakan bat(zuk), zenbaitt
alhaja: edergarri, alaja, pitxi
alholva: aillorba
aliarse: alkar artu
alicaído, -a: jota #ontza arbola barruan bezela
alicate: alikate
aliciente: bizipoz
aliento: arnasa
aligerarse: arinddu · de cascos: buruarinddu, kaskaldu
alimaña: friztixa, piztixa
alimentación: mantenu, jateko
alimentar: mantendu
alimento: jaki
alisar: berdinddu, finddu, lisotu
aliso: altz
alium ursinum: zapo-kipula; ajo de oso
alivio: nasaittu
alma: anima · alma errante: anima galdu
almeja: txirla
almirez: almaitz, mortero
almohada: burko, almuada
almohadilla: bigungarri
almóndiga: almandongilla
almorrana: almorrana
alnus glutinosa: altz; aliso
alondra: kalandria
alpargata: abarketa, apreta
alpargatería: abarketeritza
alpargatero: abarketero, apretero
alquiler: errenta
alrededor: inguru, jira · alrededor de: inguruan, jiran
altanería: urgullu, arrotasun
altar: altare
alteración: gorabera
althaea officinalis: malbabisko; malvavisco
altibajo: gorabera
altivo, -a: jaiki, tente · ser: kukurra goixan euki
alto, -a: altu · en voz alta: altuan, altutik · alto!: alto!, epa!, geldi or!
altura: altura · dar: altutu
alubia: baba · alubia roja o pinta: tolosa baba
alucinación: begittanziño
alud de nieve: edur-luetzi
alumbrar: argi egin, argittu
alumno: ikastaille, eskolante
allanar: berdinddu, lautu
allí: an · allí mismo: bertan
allium cepa: kipula; cebolla
allium porrum: porru; puerro
allium sativum: berakatz; ajo
ama de casa: etxekoandra
amado, -a: maitte, laztan
amamantar: bularra emon, titixa emon
amanecer: eguna zabaldu, eguna argittu; egunsenti, goizalde, ostargi
amanerado: piringito, emeki
amanita caesarea: kuletro; oronja
amanita muscaria: kuleto faltso; falsa oronja
amansar: otzandu, mantsotu, umildu
amar: maitte izan, maittatu, nai izan
amargo, -a: mikatz
amarillear: orittu
amarillento, -a: orixka
amarillo, -a: ori, laru
amasar el pan: kurtidu, amasau
ambiente: giro
amenazar: eskua jaso, agiñak erakutsi, amenazau
América: Ameriketa
amigarse: aixkiratu, lagun egin, lagundu
amigo, -a: lagun · amigo íntimo: aixkire, laguntxo · viejo amigo: lagunzar · amigo de dádivas: artuzale
amigote: lagun-moduko
amilanarse: kokilddu, oillotu, arrio egin, karraskaria jo
amo: ugezaba, nausi · ser el amo: nausi izan
amoldarse: moldatu, jirau, konpondu
amontonar: pillatu, torretu, tolostu
amor: maittasun, naittasun · amor propio: amor propixo · amor del hortelano: bedar latz (bot.)
amoratarse: beltzittu, ubeldu
amorío: amorixo
amortiguador: bigungarri
ampolla: pusillo, baba
amuermado, -a, estar: murmuak jota egon
amuleto: kutun
amygdalus persica: frixku; prisco, pavía
anagallis arvensis: pasmo bedar; murajes
analfabeto, -a: eskolabako
anaquel: arasa, balda
anciana: atso · anciano: agura
ancho, -a: zabal; nasai, · a lo ancho: zabaletara
anchoa: antxoa
andador: andadore
andamio: aldamiño
andanza: ibillera
andar: ibilli · bien: txorixan moduan · con cuidado: argi ibili · andar de la ceca a la meca: andakatik mundakara ibilli · como los viejos: txikili-txakala ibili · andares: ibillera, pausaje · con andares desgarbados: dingili-dangala · andares rápidos: abantzada · andando: oiñez
andarín: ibilttari
andas: andak · portador del féretro: andero
andereño: andereño
anestesiar: konortia kendu
angarillas: angailla
ángel: aingeru · ángel de la guarda: aingeru guardako
ángelus: aremaittako, anjelus · angelus mañanero: egunalbako, albako, argialbako
anginas: anjinak
angostura: estuuna
anguila: aingira · cría de anguila: angira-zinbrixo
angula: angula
angustia: larrittasun · momento de: larrialdi, larrittu
angustioso: larri
anilla: eraztun · anillo de castigo: txinga
anillo: eraztun
animadversión: ikusiezin
animal: animalixa · animal para reproducción: kastatarako, azittarako
animar: animau
ánimo: adore, animo, aide · animo!: ori ori!, eutsi goixai!
animoso, -a: adoretsu, animoso
aniquilar: anikillau
anís: anis, pattar zuri
ano: ipurzulo, atzeko zulo, tutu
anoche: bart
anochecer: gautu, illundu; illuntze, illunabar, illunkera; istantz
ansia de notoriedad, grandeza: aundinai, kabidueziñ · ansia de vivir: bizinai
antaño: aintziñan, aspaldi · desde hace mucho: aspaldittik · hace bastante: aspalditxo
antelación, con: aurrez
antemano, de: aurrez, aldez aurretik
antepasado: aurretiko
antes: len
anticuado: antigual, antigualeko
antifaz: kukumarro
antiguo, -a: antigual, antigualeko; aspaldiko
antipático, -a: mozorro, zorro; muturbeltz
antojarse: buruan sartu, buruan jarri; potrotan jarri
antojo: litxarreria
anudar: korapillua egin, korapillotu
Anunciación, día de la (III-25): Andramaixa Martiko #Andra Maixa Martiko, artian udia tatiko, andik aurrera betiko
anzuelo: amo, antzuelo · de anzuelo: amoko
añadido: ezarri
añadir: geittu
añil: anill
año: urte · un año: urtebete · de año: urteko · pasan los años: urtiak joan, urtiak etorri · año pasado: igez · este año: aurten · año de nieves: edur-urte · Año Nuevo: Urtebarri #urte barrixai zoruak be igarri · Año Viejo: Urtezar
apacentar: larrau
apaciguarse: baketu
apagado: il
apagar: emendau, amatau, itzali, atzeiñ, itxungi
apalear: egurtu
aparato: aparato, katxarro · aparato enorme: katxarrozar, tramankulu
aparecer: agertu, agiri, azaldu
aparejo: aparejo
aparentar: itxurak egin; emon · ser lo que se aparenta: itxurian jabe izan · ser lo que no se aparenta: itxuraz bestekua izan, itxurian kontrakua izan
apartar: apartau, baztartu
aparte: aparte
apasionado, -a: amorratu, porrokatu; perru
apático, -a: geldo, mele-mele
apea: apea
apedrear: arrika egin
apegado, -a la madre: amazulo
apelar: gora jo
apelmazar la tierra: tringotu, zepatu, trillua egin · apelmazado: zepa-zepa eginda, tringotuta
apellido: apelidu
apenarse: pena artu
apenas: apenas
apéndice: estesobre
apendicitis: estesobreko
apetito: entrama, apetito, sake
apilamiento: tolostura #tolosturia lapurra dala
apilar: tolostu, tolosturan jarri; torretu · apilar madera: kastillotu
apio acuático: apio bedar
apium graveolens: apio bedar; apio acuático
aplacarse: otzandu, mantsotu, umilddu, kabidu
aplanado: zapal
aplastar: zapaldu; mazpilddu
aplaudir: txaluak jo, txalo egin
aplauso: txalo
apocado, -a: mengel, merenge
apoderarse: jabe egin
apodo: ezizen, gaitzizen
apolillarse: sistu, sitsak jan, zerendu
aposta: apropos
apostar: jokatu, posturia jokatu · apostando: ezarrixan
apóstol: apostolu
apoyado: ...en kontra; ziar-etzinka
apoyo: euskarri
apreciar: estimau, estimau euki · apreciar un sonido: sentidu
aprecio: estimaziño · hacer aprecio: estimaziñua emon, aprezio egin
aprender: ikasi
apresar: preso artu, preso sartu
apresuradamente: arrapataka, astrapalaka, aztarka
apresuramiento: prixa, arrapataka, aztarka
apresurar la marcha: agurotu, bizkortu
apretar: estutu
apretón: estutu
apropiado, -a: egogi, apropos, aukerako; erako, ganorazko, fundamentuzko
apropiarse: norberandu, beregandu, eregandu · apropiarse indebidamente: sako egin
aprovechar: aprobetxau · aprovechar la comida: on egin · que aprobeche: on egin daizu(e)la, kaprobetxe
aprovechón: tontolisto, aprobetxategi
apuesta: postura, aposta, trabes · apuesta de hachas: aixkol-joku
apuntalar: puntaliau
apuntar: apuntau
apuradamente: estu, larri, larri eta estu
apurarse: larrittu, larrixak emon, estuasunak emon
apuro: estuasun, estualdi, larrialdi · en caso de apuro: estuasunian · poner en apuros: larri artu, estu artu
aquel: a, aura
aquí: emen · aquí mismo: bertan · de aquí: bertako · hacia aquí: onutz
arado: golda · surco del arado: golda arrasto, goldazoi, goldazulo, zotarro
arándano: abixa, berro-maats
arandela: birola
araña: miarma, amarratz, masma
arañar: atzamarka egin; markau, urratu
arañazo: urratu, atzaparkara
arar: goldatu, goldaketan egin
árbitro: refere, arbitro
árbol: arbola · árbol bravío: tantai, -lizar, -makatz
arboleda: arbolai
arca: arka · arca fija: troja #gari ona trojatik saltzen da · arca de trigo: gari-kutxa
arcabuz: arkaboz
arcada: larrigura, botagura
arce: azkar, astigar
arcilla: buztiñ · blanca: buztinzuri · roja: buztingorri · de arcilla: lurrezko, buztiñezko
arcipreste: arzipreste
arco: arku · arco iris: ostarku
arcón: kutxa; kutxatilla · arcón pequeño: kofre
ardilla: katagorri, katamixar
ardor de estómago: biotzerre
ardorosamente: adoretsu, sutsu, erreme
ardoroso, -a: bero #txingarra beino beruaua
arena: arae
arenal: ariatza
arenar: arenau
arenisca, piedra: arenarri
arenoso: araetsu
argolla: txinga, estun
argoma: ota
argomal: otadi, otatza
arisco: zorro, mozorro, zurkaitz
arista: ertz · de casa: kantal, etxekantal kantoe · de tejado: gaillur
arma: arma
armario: armaixo · de cocina: arasa-armaixo, sukalde-armaixo
armazón: armazoe, eskeleto
armería: armagintza, armerixa
armero: armagiñ
armonía: armonixa, unamonixo
arnés de animal: aparejo
árnica: iodo bedar, ebagi bedar
aro: txirrinbola, txirringa · aro de metal: uel · aro de tonel: uztau · aro: subarto (bot.)
arraclán: zumalikar (bot.)
arraigar: artu, lurra artu, sustarra artu, jarri
arrancar: arrankau, martxan jarri
arranque: arranke
arrastras: tarrasian, tatarras
arrastre de piedra: proba · con burro: asto-proba
arre: arre · a arre borriquitos: arreburroka
arrebato: arrebato
arreglado: txukun
arreglar: moldatu, arreglau, jirau, konpondu, manejau; itxuratu, modutu, txukundu #konpontxo egin · arreglarse bien: bat artu · arreglarse mal: biur konpondu · arreglar la casa: etxia jaso
arreglo: konponbide, arreglu · arreglo de caminos: bidegintza
arrejuntarse: arrimau · vivir arrejuntados: arrimauta bizi
arrendajo: eskillaraso
arrepentimiento: damu
arrepentirse: damutu, damu izan, garbatu
arrhenatherum elatius (subsp bulbosum): errosaixo bedar, moitta; tortero
arriba: goi
arriero: mandazaiñ
arriesgar: arriskau
arrimada: arrimara
arrimar: arrimau · arrimarse en el baile: arrimaria jo
arrimo: arrimu
arrinconar: baztartu
arroba: arrua
arrodillarse: belaunbikotu, belaunbiko jarri
arrojar: jaurti, bota · arrojar lejos: arrika bota
arroyo: errekatxo
arroz: arroz · arroz con leche: arrozkoletxe
arruga: ximur
arrugado, -a: ximur
arrugar: ximurtu
arruinar: arruinau · la casa: etxia jan
arte: arte
artesa: eromai
artesanía: eskulan
articulación de huesos: txori
artículo: jenero · artículo de fé: artikulu fedezko
artimaña: martingala, trikimaiñu, trikimaiña
artium minus: lapa, lanpatz; lampazo
artz: oso
arum italicum: subarto; aro, jaro
arundo donax: kaiñabera; caña
arveja: txidar, zalga
as: bateko
asa: kerten, elduleku, eskuleku, asta · de caldero: uztau
asado: erre · poco asado: errearin, egiñarin
asador: burduntzi
asalariado, -a: jornalero
asar: erre · asar con asador: burduntzixan erre, txitxiburduntzi egin
ascendencia: jatorri
ascensión: igoera
asco: iguiñ, susuma · expr: aj! · dar asko: iguiña emon
ascua: txingar
aseado, -a: txukun, garbi, aton
asearse: txukundu, garbittu
asentarse: asentau · en un sitio: zulo egin, bertako egin
aserrador: zerrari
aserrar: zerran ebai, zerrau
aserrar: zerrau
así: ola, ala; alaxe, artara · así así: zelabaitt, kikili-makala · así que: asi ke
asiento: jarleku, asiento
asir: ebatu, eldu
asma: asma
asnal, especie: asto-ganau
asno: asto · voz para atraer: potx-potx
asocial: basaganau, basakristau
asombrarse: ikaratu, zurtu, txokau
asombro, expr: aiba!; asko da ba!; aittiaren!; diabru guztiak bat eginda be
aspaviento: aspamentu
aspecto: itxura; bista; alde · de aspecto: itxuraz · de mal aspecto: itxurabako · de aspecto aceptable: itxuroso
aspereza: laztasun
áspero: latz, lakar; takar, gozakaitz
asquearse: iguinddu
asqueroso: iguingarri
astilla: ezpal · astilla grande: bringa, pitzeki · astillita: brintza · hacer astillas: ezpalak egin
astillar: bringau · astillar como una tea: zuzittu
asunto: gorabera, kontu, autu
asustarse: billurtu, ikaratu, sustau
atabal: atabal
atabalero: atabalero
atadura: lotura
atajar: atajua artu
atajo: ataju, bidetxur
ataque: atake, arramatada · al corazón: biotzeko
atar: lotu · atar en corto: kate motzian lotu #no atar los perros con longanizas: an be txakurrak ortosik; an be babak lekatik
atareado, -a: lanpetuta, lanpian
atemorizado: billurrez aidian
atemorizar: billurtu, azurretaraiñoko billurra sartu, zukurutza sartu
atención: kontu, atentziño · prestar atención: aintzakotzat artu, kontu egin
atento, -a: argi, zoli · estar atento: erne egon, argi egon, zoli egon
aterirse de frío: suminddu, ozminddu
aterrizar: lurra artu
athyrium filix-femina: sorgin-garo; helecho hembra
atolondrado: mozolo
atontarse: tontotu, lelotu
atragantarse: eztarrixa trabau · atragantarse hablando: arbi-atala trabau
atrapar: arrapau
atrás: atzian · siempre atrás: txakurran buztanan moduan, beti atzian
atrasar: atzeratu · la pelota: arrotu
atreverse: atrebidu
atrevido, -a: atrebidu, baliente, dezididu, urten
atrevimiento: atrebentzia
atrio: atai · de iglesia: elizpe, elizatai
atropelladamente: arrapataka
atún: atun
audacia: balore
aullido: ulu · de gato: katumarrosa
aumentar en número: geittu, ugarittu, ugaldu · de peso: astundu · de tamaño: aundittu
aún: oinddio · aun así: ala ta be; artian
aunque: arren, naiz eta, baiña
aurora: egunsenti
aurresku: aurresku
autóctono, -a: bertako
automóvil: auto, automobill, kotxe
autor, -a: asmatzaile
auxilio: laguntza
avance: aurrerakara, aurrerapide, abantze
avanzar: aurreratu
avaro, -a: siku, ximur, xur, zeken zirkiñ #kedarria baiño sikuaua
Ave María: abemaria
ave: egazti · de paso: paseko egazti · rapaz: txitxalapur, miru
avefría: egabera, azpizuri
avellana: ur
avellano: ur-arbola · silvestre: urritz · palo de: urritz-makilla · jaral de: urritz-txara
avena fatua: olo gaizto; avena silvestre
avena sativa: olo; avena
avena: olo · avena silvestre: olo gaizto
aventadora (máquina): dornu
aventar: aizau
avergonzarse: lotsak emon, lotsatu
avidez: gose · de dinero: diru-gose
ávido de riqueza: gose, dirugose
avión: abioi, arioplano · avión común: ernara txiki, abijoi
avisar: aitzen emon, abixau, abixua emon
aviso: abixu
avispa: erlabixo
avispada: perkatx
avispero: erle-apixa
avispón: erlamiño
avivar: bizittu
ayer: atzo · antes de ayer: erañun · antes de antes de ayer: erañuntxo, erañun-antxitxik
ayuda: laguntasun, laguntza
ayudar: lagundu · ayudar misa: mezia lagundu, erasan
ayunar: barau egin · romper el ayuno: baraua ausi
ayuno: barau
azada: atxur · pequeña: jorrai · de dos púas: ozbiko, atxurkilla · ancha: palar, kortatxur · larga: otatxur · azadón de madera: pelaki
azorarse: aztoratu
azotaina: zapinddu · de ortigas: asun-berotu, asun-blastio
azotar: zapinddu, jipoia emon
azote: zibitta, zigor
azúcar: azukar
azucarero: azukar-ontzi
azucena: lilixo
azuela: azuela
azul: azul, urdiñ
azumbre: azunbre
azuzador, -a: zirikalari, suemoteille; endredadore, endregatzaille
azuzar: axaxa emon, zirikau, su emon · azuzando: zirika

G

gabán: gaban
gabardina: gabardina
Gabriel: Gabrixel
gacho, -a: makur, apal · con las orejas gachas: belarrixak apal-apal egindda
gafas: antioju, antiparra
gaita: gaita
gajo: atal
galamperna: lanperna
galbana: astelen, bixamon, galbana
galera (carro de dos ejes): galera
galería: galerixa
galium aparine: bedar latz; amor del hortelano
galope: laukuan, jaikixan, galopan
gallego, -a: gaillego, -a
galleta: gailleta, pastel · galletitas en forma de tetilla: pazientzia
gallina: oillo, txutxu · clueca: oilloloka · voz para llamar: purra! · para espantar: uxa! · a la gallinita ciega: itxu-itxuka, begitxuan
gallinero: oillotoki, oillo-txabola
gallineta de agua: uroillo
gallo: oillar · de pelea: burruka-oillar, oillar ingles · canto del: kukurruku · ponerse gallo: oillartu
gamberrada: kaskajokerixa, kertenkerixa · gamberrada suave: sanokerixa
gamberro, -a: kerten, ganberro · gamberro y de poco seso: kaskajo
gamella: ganbela
gamuza: negu-zuza
gana: gogo, nai, ...-gura; tirri
ganado: ganau · ganado rebelde: makera · voz de ánimo: aida!
ganador: irabazteille
ganancia: irabazi · tener poca ganancia: praka barri asko egin ez
ganar: irabazi · una competición: etara · a alguien en el deporte: jan, txapiau, linpiau · el pequeño al grande: txindurrixak elefantiai irabazi · ganarse la vida: bizimodua etara
ganas: gogo, nai, -gura · de rascarse: azkura · de discutir: jardunerako gogo · de jugar: jolaserako gogo, jolasgura · de juerga: parrandarako, fiestarako gogo · de hacer locuras: zoroaize · rato de juego: jolasaldi · con ganas: gogoz
gancho: kako, gantxu · de cerdo: txarri-gantxu · de cocina: sutako gantxu · para haces: azaoketako ziri, txabera
ganga: ganga
gansada: sanokerixa
ganso: antzar, itsasantzar
garabato: morroskillo, zirriborro
garbanzo: garbantzu
garbo: ganora, fundamentu, arranke, garbo · de poco garbo: epel, ganorabako, tipili-tapala
garbosa: pertxent, garbosa · garboso: garboso
garduña: lepazuri, paparzuri
garfio: kaku · para recoger frutas: karakote
garganta: eztarri #garganta irritada tras juerga: san Pedroz kuku, san Martzialez mutu
garlopa: garlopa
garlopin: garlopin
garra: atzapar, erpa
garrafa: garrafoe, garrafoi, bonbilla
garrapata: akaiña, kaparra
garrote: garrote
gastar: gastau, jan, kinkiña jo · gastar todo el dinero: jorratu, eralgi · sin reparos: estendidu #gastar mucho: irabaziala irazi
Gasteiz: Bitorixa
gasto: gastu
gatear: katamarran egin
gatillo: txakur
gato: katu · cría de: katakuma · macho: katar · hembra: kateme · gato montés: basakatu · voz para llamar: mis-mis; mitxina · voz para espantar: xapi!
gavilán: gabillara
gavilla: azao · de paja: lastazao
gaviota: gabiota, kaixo
gemelo: biki
gemido: negar-zotiñ, intziri
generación: gizaldi, belaunaldi
generalizar: danegandu
generalmente: jeneralian, agitz
género: jenero · que se lleva a vender: tratu · de mala calidad: zaborra
generosidad: borondate
generoso, -a: borondatetsu, eskuzabal, esplendido, franko
genio: jenixo · ponerse de mal: pipartu, piparminddu
genitales: partiak
gente: jente
gentil: jentill
gentuza: jentelaje
germen: begizta, erne, ernemun
germinar: erne · dificultad de germinar: ernemiñ
gesticulante: plantoso
gesto: imintziño, kiñu, siñu · haciendo gestos: imintziñoka, kiñuka, siñuka
gigante: jigante
gimoteando: negar-zotinka
ginebro: arabota
gineta: jineta, katajineta
girasol: euzki bedar
gitanada: ijittokerixa
gitano: ijittano, ijitto, motxailla · gitano euskaldun: ijitto euskaldun, ijitto zuri
gladiolus sp.: gladiolo; gladiolo
globo: puxika · globito de lluvia: pusillo
glorioso: glorioso
glosopeda: ankamin, naparri
glotón: tripontzi, triponero
glúteo: ipurmatrailla, ipurmamiñ, atal, ipurratal
gobernador: gobernadore
gobernar: gobernau
gobierno: gobernu · de ganado: ganau-gobernu, ganau-jira
gobio: loiña
golfo: golfo, bergante
golondrina: golondrina, txio, egabera, ernara, azpizuri
golosina: gozo
goloso, -a: gozozale, goloso
golpe: golpe, agiñetako, narruko, ortzetako, zartara, zartateko · golpecito: ikutu, takara, takateko · golpe a consecuencia de un choque: danbateko · de rabo: buztankara · de red: sarekara · de sol: euzkittu · económico: ipurdiko · en el cogote: kokoteko · en el culo: ipurdiko, ipurtxintxurreko, ipurzuloko · en el entrecejo: begiondoko, betondoko · en el morro: muturreko · en los testículos: potruetako, arrautzetako · en la cabeza: buruko, kaskarreko, kankateko, gaztaiko · en la mandíbula: okozpeko · onom: brasta! · no dar ni: golpe zorrik jo ez · de golpe: golpera, golpian · menudo golpe!: ori da golpia! · a golpes: zirti eta zarta
golpear: jo, ebainddu, banatu, mankau
goma: goma · de goma: gomazko · goma de borrar: borragoma
gordo, -a: gizen, lodi, potolo, potzolo; pototo, urte oneko · estar muy gordo: narruetan kabidu ezinda egon, pulpa-zakua emon, zaku-patatia emon · gorda: atxo tronpeta · gordo y torpe: anpor · hacerlas gordas: aundixak egin
gordolobo: txixa bedar
gorgojo: burburixo
gorjeo de pájaro: txorrostara, irrara
gorrión: ormatxori, kurrillota, artatxori
gorrón: jantxakur, duako, duango
gota: tanta · de agua: ur-tanta · de cera: kandela-negar · de lluvia: euri-tanta · goteando: tantaka
gotera: ittuin, txitxin, tantan
gourmet: aofiñ
gozar: gozau
gozo: gozamen, gozatu
grabadora: artzeko aparato
gracia: grazia · en buena gracia o armonía: grazia onian
gracias: esker; eskerrikasko, mertxi
gracioso, -a: barregarri, salau, zelebre, grazioso · acción graciosa: zelebrekerixa
grada: armailla; are, burdiñara
grado: gradu
graduar, medir el grado: gradiau
grajo, grajilla: belatxinga
grama: aski
grande: aundi, galant, azarre, demas; ale, garau, latz, mortal, sekulako, tamaiñuko, ... -kertena
grandullón: kankaillu · grandullón y tonto: kaskaillu
grangrena: kangrena
granizada: txingor-zaparrara, txingorrada
granizo: txingor
grano: ale; pinporta; berezko · grano que no se va: karraputxi · de maíz: artale · de trigo: gariale, galale · en grano: alian
granuja: granuja
grasa: koipe
grasiento: koipetsu
grasilla: moko bedar
gratis: duan, debalde #Elgetan ogi berua dirutan, aize freskua duan
gravilla: txirta · de río: legar
graznido: karraskara
gremio: gremixo
greñas: tximak
greñudo: tximaluze, tximoso
grifo: txorro, kanilla
grillo: txirtxil · grillo casero: laba-txirtxil
gripa: gripa
gripe: gripe · el año de la gripe: gripekua
gris: gris
gritar: diar egin, zaratak etara, uju egin
griterío: abarrots, eskandalo
grito: diar, txilixo, karraxi, oju, zarata, ulu · agudo: txilixo, kurrixka · de alegría: zantzu · gritando: diarka, zarataka, karraxika, txilixoka, uluka
grosella, grosellero: grosilla
grosería: bastokerixa
grosero, -a: basto
grosor: sendoera
grueso, -a: sendo, lodi, gizen · en grueso: senduan, lodixan
grulla: kurrillo, grulla
grumo: pikor
gruñido: kurrinka · agudo: kurruxka, kurrixka · no agudo: kurrunka
grupo: talde, tropel, aldra · grupo de dos: bikote
guadaña: sega · guadaña corta: kodaiñ · mango de: sega-kerten · afilar la: segia zorroztu · picar la: segia pikau
guante: eskunarru
guapo, -a: guapo, -a
guarda: guarda
guardamonte (armería): arku
guardia civil: guardazibill, negu-madari, txakur
guardilla: teillatupe
guata: guata
gubia: gubi, biribil-trintxa
guerra: gerra, gerrate · periodo de: gerra-denpora, gerrate · anteguerra: gerraurre · posguerra: gerraoste · estallar la gerra: gerriak urten · jugar a: ezpatetan
guía: gixa
guijarro: errekarri
guillame: gillame
guinda: ginda, kindda
guindilla: piparmiñ
guiñar: kiñu egin · guiñando: kiñuka
guiño: kiñu
guión (ave): gixoi
guipuzcoano, -a: kiputz
guirnalda: izpitta
guisado: gixau, estofau
guisante: idar · guisante fresco: idar barri
guisar: gixau, egosi
guitarra: gitarra
gusano: ar · de fruta: arko · cebo de pescar: zotzar
gustar: gustau · gustarse de alguien: -ekin gustauta egon · no gustar alguien: deboziñoik ez izan
gusto: gusto · a humo o a fuego: garmiñ · de leche quemada: arroka · del gusto: gustoko · a gusto: gustora · lo más a gusto: gustoren

D

dadivosidad: borondate
dadivoso, -a: borondatetsu, eskuzabal
dador: emoteille
Dama de Anboto: Anbotoko Señora
danza: dantza · danza vasca: euskal dantza, euskerazko dantza
daño: kalte, gaitz, oker
dar: emon · dar a entender: esanaixa egin · dar estudios: estudixuak emon · dar frente: frente emon, aurre emon · dar la espalda: ipurdia emon · dar parte: parte emon · darse a algo: emon · darse cuenta: akordau, konturatu · vez que se da: emonaldi
daucus carota: azenaixa, zartaiñ-ipurdi; zanahoria, zanahoria silvestre
de balde: debalde, duan, musutruk #Don Debalde gosiak il ei zuan
deberes: debere, egitteko
debidamente: itxuraz, tajuz, bia dan moduan
débil: aul, makal, motel, txangal; makalik
debilidad: auldade, debilidade · época de: motelaldi, txakalaldi, kaskarraldi · punto de: makaluna
debilitarse: auldu, debilddu, moteldu, nanotu, txangaldu
decaido, -a: jausi
decente: dezente, itzurazko
decentemente: itxuraz, tajuz
decidido, -a: zirti-zarta, bragau, dezididu, baranda
decidir: erabagi; kale edo bale egin, zirt edo zart egin, arre edo iso egin
decir: esan; egin; diño, diñue... · por lo bajo: aopian esan · a medias: erdiesan bat egin · dicen que: ei
decisión: erabagi
declarar el amor: errekaua egin
decoro, por: itxuriagatik pe
dedal: titara, azkapela, aznarru
dedicarse: jardun, emon · dedicar tiempo: denporia artu, emon
dedo: atzamar, atzapar, bietz · pulgar: bietz-aundi · meñique: bietz-txiki
defecar: librau, obrau; gerrikua soltau, prakak nasaittu, komunera joan · ganas de: kakagura · con ganas de: kakaguriak
defectuoso, -a: erreus, erdikiñ, erkiñ, ipurterre, matxar
defender: defendidu
defensa: defensa
deficiente: eskax, alamoduzko, askomodutako, ez aurrenengo · ser deficiente: santu-santua ez izan, utsan urrengua izan · deficiente mental: oso osokokua ez, zierokua ez, faillau
deficientemente: zelabaitt, zeozela, zela edo ala, pattal, dana biarrian
deformación de la madera: bizio
deformarse: deformau · deformarse una madera: ganbelatu, biziau
deforme: matxar, erreus
dejada: dejada, pitxada
dejadez: narraskerixa, arlotekerixa, nagikerixa
dejado, -a: inportabako, lagia, jaraiña
dejar: laga, itxi; bertanbera laga
dejo: tejo
delantal: amantal · de cuero: zamar
delantero (pelotari): aurrelari
delgado: igar, flako, argal; mee #azurra eta azala izan
demacrado: maxkar · estar: demacrado: matraillazuluak euki
demanda: eskabide, tira
demás, y: eta abarra, enparauak · por lo demás: ostientzian, ostian, bestela
demasiado: geixegi, larregi, lartxo, geitxo, askotxo · demasiado poco: gutxitxo · en demasía: botaka
demonio: diabru, infarnuko txerren, etsai
demora: luzapen
denso: tringo
dentera: zarraskara · sentir dentera: kuskilddu, oskittu
dentro: barru · dentro de: barru
denuncia: denuntzia
denunciar: denunziau, salatu
deplorable: negargarri
derecha: eskuma · derecha-izquierda: ezker-eskuma
derecho: eskubide, deretxo · adquirir derechos: deretxuak artu · perder derechos: deretxuak galdu
derrengarse: ukat egin, eten, akaau · derrengado: etenda, akaauta, apurtuta, eregitta
derretir: urtu · la nieve, desnevar: lurmendu
derribar: eretxi, bota
desacuerdo, expresar: muturra okertu
desafiar: kukurrukua jo, desafixau, desafixua bota · desafiando: norgeixagoka, kukurruka
desafilado: amots, motz
desafilar: amostu, moztu, sendatu
desafio: desafixo, kukurruku
desagradable: gozakaitz · desagradable y gordo, -a: tortoka
desagradecido, -a: esker txarreko
desaguisado: pikardixa
desahogo: nasaittu
desahuciar: etsipena emon
desajuste: eregi
desalado: geza, gezal
desalar: gezaldu, gatza kendu
desaminar: desanimau, atzeratu
desangrarse: odolustu
desanimado, -a: lurjota
desapacible, volverse el tiempo: narrastu
desaparecer: ezkutau, gastau, galdu, keiana egin
desarrapado, -a: arlote, fardel, trauskill
desarrollarse el escapo a una hortaliza: garatu
desasosiego: naiez, barruko naiez, desasosegu
desastre: desastre, pikardixa
desatar: eskatu, librau, jaraiñ
desavenencia: ikusiezin, kimera
desayunar: amortzau, armozau
desayuno: amortzu, armozu
desbordarse: gaiñezka egin
desbravar: domau, bezau, ezi · desbravarse: mantsotu
descalabrarse: deskalabrau
descalabro: deskalabro
descalzarse: ortostu, ortusik jarri
descalzo: oiñutsik, ortosik, oingorri utsetan
descansadero: atseleku
descansar: deskantsau, deskantsua artu · en descanso: deskantsuan
descanso: deskantsu, atsen
descarada: bargazta, bargaztona
descarga eléctrica: zartenazo
descargar: ustu, deskargau
descendiente: ondorengo
descolorar: kolorgatu
descolorido: kolorga
descomponerse: usteldu, antsittu
desconfiado: xelba
desconocido: ezezagun
descontrolado, andar: danai emonda ibili
descubierto, estar al: agirixan egon
descuidado, -a: ardurabako, baldres
descuidarse: deskuidau
descuido: deskuidu · por descuido, por un casual: deskuiduan
desde entonces: arrezkero · desde hace mucho: aspaldittik · desde luego: orraittio
desdichado, -a: malapartau, desgraziau
desear: opa izan, desio izan · no desear nada bueno a nadie: bekarraik pe opa ez izan · no desearlo a nadie: txakurrai be ez opa
desecar: agorra egin, liorra egin
desempleo: lanikez, biarrikez · cobrar el desempleo: lanikeza kobrau
desengañarse: desengaiñau
desengaño: desengaiñu
desenpate: desenpate, parratako
desentenderse: bizkarra jaso, eskuak garbittu, lepua jaso, toma egin
deseo: desio, gogo, naittasun; inkernu
desesperación: ernegu, desesperaziño
desesperado, -a: desesperau · vivir: ernegauta, desesperauta bizi
desesperante: ernegagarri
desesperar: ernegau, desesperau, erre, buruzkainka egin, bere onetik etara · hacer desesperar: ernegau eragin, desesperau eragin
desfalco: janaldi, desflako
desgana: naiez
desgarbado: ganbelu, gangal, tauki
desgarro muscular: aragi-eten, mamiñ-eten, erasan
desgarrón: arratara, urratu
desgastar: jan, gastau
desgracia: desgrazia, ezbiar, kalamidade, oker
desgraciado, -a: desgraziau
desgraciarse: desgraziau
desgranar: aletu, garandu, urkuldu, irakurri
deshacer: desegin, apurtu · la rosca: arixa ixo
deshechos: zikirri-makarrak
deshilacharse la ropa: txirbiztu, izpittu, lixtu
deshojar ramas: itxundu
deshonra: desondra
deshonrar: desondrau
deshora: ezordu
designar: izentau
desigual: desbardiñ
desintegrarse: zukutu, desegin
desistir: atzeraka egin, arrio egin
deslenguado, -a: pikuluze
desliz: labankara
desmano, a: aldrebes
desmañado: moldekaitz, trakets
desmejorado, -a: arrastau, galdu · estar desmejorado: bajauta egon
desmejorar: eskaxtu, erkinddu, zapoztu, zastartu · desmejorar mucho: ezebeztu
desmenuzar: xeetu, xe-xe egin
desmigar: izpittu
desmochar: lepatu, gorakua moztu
desmoralizarse: beia jo, lurjota egon
desnevar: lurmendu · espacio desnevado: lurmen
desnivel: aldar
desnudarse: erantzi, billostu, narrugorrixan jarri
desnudo: billotxik, narrugorri, gorri, narrutsik
desobedecer: desobedezidu
desobediente: desobediente
desollar: narrutu
desordenar: naastu, lardastu, lardaskatu
despacio: astiro, geldi, mantso, poliki, sosiguz
despachar: despatxau
despedazar: txikitu, zatittu
despedida: despedida · dar la despedida al novio, -a: despedidia emon
despeinarse: illiak endregau
despejar: oskarbittu, garbittu
despeñarse: amildu
desperdicio: galera; zaborra, zaborrerixa, zakar, desprojo
despertarse: esnatu, itzarri, itzartu · onom: tak
despierto: zoli, argi, azkarri; esna · estar despierto: erne egon, esna egon
despioje: zorriketa · despiojandose: zorriketan
despistado: despistau
despistar: despistau
despiste: despiste
desplumar: lumatu · en el juego: narrutu, lumatu
despojo: galera; zaborra, zaborrerixa, zakar, desprojo
desporador: garausartzaille
déspota: despota, txakur
despreciar: despreziau, musintz egin
desprecio: desprezio
despreocupación: txatxara
despreocupadamente: firin-faran
después: gero, ondoren; urrengo
destajo: destaju
destartalado: destartalau, katxarro · estar: katxarrozar bat eginda egon
destartalarse: destartalau, katxarrotu
destemplado, estar: ozkirri egon
destemplarse: destenplau · destemplar una pieza: suberatu
destenple: destenple
desternillarse de risa: barrez eten, tripak bota
destetar: titixa emutiai laga
destiempo: ezdenpora
destino: alabiar, atarramentu, fatu
destornillador: destornilladore, maratilla
destreza: esku, molde, arte
destrozar: txikittu, triskau, triskillau · a hachazos: aixkoldu
destrozo: triskantza, triskaziño
destrucción: triskantza, txikimen
destruir: desegin, apurtu, txikitu
desván: ganbara, sapai
desvanecimiento: ondoez
desvergonzada: bargazta, bargaztona, maribandera · desvergonzado, -a: lotsagabe, lotsabako, despregontzau
desvergüenza: lotsagabekerixa
detallar: detaillau
detalle: detaille · tener un: akordua euki
deuda: zor, kaska, koska · que produce deudas: zorgarri · en deuda: zorretan · pagar deudas: zorrak bardinddu · hacer deudas: zulua egin #zor zarra, zor txarra
devanadera, ovilladora: arilkari
devanarse los sesos: burua apurtu
devoción: deboziño
devolver: bueltau, entregau · devolver lo comido: bota, botaka egin
devorar: iruntsi
día: egun · de fiesta: jaiegun · de labor: astegun, lanegun; astegun buruzuri · de lluvia: euri-egun · día siguiente: bixamon · del día: eguneko
diablo: diabru, txerren, etsai, demonio · qué diablos!: ze demonio, ze demontre, demontres
diablura: diabrukerixa, demoniokerixa
dianthus barbatus: frantzia-klabeliña; clavel chino
dianthus caryophillus: klabeliña; clavel
dianthus monspessulanus: basoklabeliña; clavelina
diarrea: berako, tripetako, kakapirri, kakalarri, esteriko, pirristara · tener: tripetatik ibili
dibujo: dibujo, santu · de la madera: lora, dibujo
diciembre: abendu, dizienbre, gabonill
dicha: gozamen
dicho: esaera, esaera zar, esakuna
dichoso: zorioneko, bedinkatu, dontsu
diecinueve: emeretzi
dieciocho: amazortzi
dieciséis: amasei
diecisiete: amazazpi
diente: agiñ, txatxur · de leche: esneagiñ · incisivo: ortz; paleta · diente torcido: txarriagiñ · diente de ajo: berakatz-atal · diente de león: lorori, kardu-ori (bot.)
diestro: eskumati
diez: amar
diezmos: amarrenak
diferencia: alde, diferentzia, gorabera, salto
diferente: diferente, bestelako
difícil: nekez, zail, gaitz, gaizto; puta
dificultad: zailtasun, koska · con dificultad: nekez
dificultar: nekeztu, zailddu
difteria: garrotillo
difundir: zabaldu · una noticia inconveniente: pregoia jo
difunto: zana, difuntu
digital: kukufraka
digitalis purpurea: kukufraka; digital, calzones de cuclillo
dilación: luzapen
diligente: saiatu
diminuto, -a: zaztar, txatxar, nano
dinámico, -a: bizi
dineral: dirutza
dinero: diru, otxin · dinero fácil: diru zoro · dinero de bolsillo: poltsikorako diru, eskuarterako diru · para misas de difuntos: meza-diru · medio de dinero: dirubide · aficionarse al: diruzaletu · en dinero: dirutan · por dinero: diru truk · aficionarse al: diruzaletu · mucho dinero: txakurrak jauzkak buztanpian!
dintel: ateburu
dios: jangoiko · por el amor de dios: jangoikuagatik!, jangoikua lagun!, jangoikuan izenian!, jangoikuak aparta! · hacer las de dios: iñundienak egin, demasekuak egin, mortalak egin
dipsaco: astokardu, sorgin-orrazi
dipsacus fullonum: astokardu, kardulatz, sorgin-orrazi; cardencha, dipsaco
directo, directamente: zuzen
dirigente: buru · ser: aurrian ibili
dirigirse: joan, jo
discusión: ezta baida, ezbai, demanda, sesiño, kirrimarra, arramarra, diskusiño, txikupleittu
discutir: diskutidu; sesiñuan ibili, demandan ibili
disertación: esanaldi, berbaldi, jardunaldi
disfraz: kukumarro
disfrazarse: kukumarro jantzi, mozorro jantzi, koko jantzi
disfrutar: gozau
disgusto: disgusto, naigabe
disimular: disimulau
disimulo: disimulu · con disimulo: disimuluan
dislocar: lokatu · un hueso: azurra etara · un miembro: urten
disminuir: gutxittu, urrittu, murriztu
disparar: tiratu, tiro egin, tirua bota
disparatado: itxurabako · de manera disparatada: itxurabarik
disparate: astakerixa, disparate · decir disparates: zartarak bota
disparo: tiro, danbara
dispersar: sakabanatu
disponer: disponidu
dispuesto: gertu, prest
disputa: demanda, sesiño, droga, kimera, kiski-miski
disputar: demandan, teman, sesiñuan... ibili; pujau
distinción: distinziño
distinguido, -a: distingidu, -a
distinguir: distingidu
diversión: jolas, dibersiño
divertirse: dibertidu, olgetan egin
dividir: partidu, zatittu, banatu · en dos: erdibi egin, erdibittu
divieso: erlakezten · de ganado: zuldar
divinamente: primeran
divisoria de montes: epaitz
divorciado, -a: bizialargun, apartautako
divorciarse: apartau, banatu
diciembre: abendu, dizienbre
dobladillo: azpildura, dobladillo
doblar: doblau, tolostu; okertu, kakotu
doble: bikoti, bikotx
doce: amabi
docto: ikasi, jantzi
documentación: papelak, agirixak
documento: agiri, garbittasun, tokamentu
doler: minddu, min artu, min emon
dolor: miñ, pupu · de cabeza: buruko min, kaskarreko min · de cintura: gerriko min · de garganta: eztarriko miñ · de muelas: agiñeko miñ · de parto: umemiñ · de vientre: tripakomiñ · sordo: minsor · dolorcillo: miñantz
dolorido: minbera
doloroso, -a: mingarri, minbera
domador: domadore
domar: ezi, bezau, domau
dominado: bendeko, mendeko
dominar: benderau, bendian artu; nausittu
domingo: domeka · de Ramos: Erramu-egun
dominio, bajo el: bendian, mendian
don natural: berezko
donde: nun · a donde: nora · hacia donde: norutz · hasta donde: noraiño
dorar: urretu
dormido, -a: lotan, seko · medio dormido: erdi lo
dormilón, -a: loti
dormir: lo egin, lo artu, luak artu, lokartu, seko geldittu, lolo egin · hacer dormir: lo eragin · dormir plácidamente: arri-koskorran pare lo egin · ganas de: logura, lozirri
dormitorio: kuarto, abitaziño
dos: bi · dos veces: birrittan · de dos en dos: biñaka
dote matrimonial: ezkonsari
docena: dozena · media docena: dozena erdi
dragón: dragoi
drama: drama
droga: droga
ducado: dukat
duda: duda · estar en duda: dudan egon
dudar: dudau
dudoso: dudako, dudoso · de dudosa calidad: baezpadako, zela-alako, zelabaitteko
duela: saiets
dueño, -a: nausi, jabe, uezaba · de una casa: etxejabe
dulce: gozo, dultze; geza · cosa dulce: gozo-gauza, konfitta · elaboración de dulces: gozogintza
dulcificante: gozagarri
dulcificar: gozatu
dulzaina: dultzaiña
dulzainero: dultzaiñero
dulzura: gozotasun
durabilidad: iraupen
duración: iraupen
durar: iraun · durar mucho: luze joan, asko iraun
duro, -a: gogor; gozakaitz; duro · hacer duro: gogor artu, gogor egin · duro!: jota ke!, látigo!

Gaztelera : euskara

.book-navigation-nav{ display:none; }

Gaztelera-euskara hiztegitxo bat duzu hau, bilatze lanerako lagungarri izango delakoan. Aurkitutakoan, jakina, euskarakora jo beharko da hitzaren erabilera eta esanahi zehatza jakin nahi bada.

8. HIZTEGI BIZIA

Hiztegia ez dago zeharo amaituta. Horrelako lanekin beti pasatzen da. Morroiloa eman diogunean ere agertu da atejoka berba bat edo beste, eta kanpoan geratu beste erremediorik ez dute izan. Zuk ezagutzen duzun zenbait berba edo esaera ere faltako da seguruenik, eta beste zenbaiten esanahiaz, formaz edo emandako azalpenez esatekoak izango dituzu. Asko estimatuko ditugu zure ekarpenak, eta agintzen dugu beste argitalpenik egiten bada kontuan izango ditugula. Bialdu mesedez zure ekarpenak helbide elektroniko honetara: euskara.abildua.bergara.net

[Webeko oharra: orain edozein berbari buruzko zeresanik izanez gero, berba bakoitzaren orrian ageri den "komentarioa erantsi" atalean erantsi dezakezu.

7. LIBURUAREN BESTE ATALAK

Bergarako Deklinabidea eta Aditza ere sartu ditugu liburuan. Deklinabide eta aditz taulak “normatiboak” izan nahi dute, Bergarako euskara estandarra edo “batua” egiten lagundu nahi dutenak. Horregatik, zenbait forma osatu edo borobildu egin dugu, urrunegi ez joaten ahaleginduz beti ere. Idazteko aholkuekin osatu dugu beste atal bat. Gure eskualdean dagoen urteetako esperientzian eta Badihardugu-ren proposamenetan oinarritu gara aholkuak emateko orduan. Ematen diren irizpideak eskualde osorako balio dezakete, ez Bergararako bakarrik.

Euskararen ezagutza (2001)
biztanleak*euskaldunak%ia euskaldunak%erdaldunak%
EUSKAL HERRIA2.829.750779.78827552.871201.497.09153
EAE2.033.247 656.98032470.12423906.14345
GIPUZKOA656.499337.79651129.18320189.52029
DEBAGOIENA60.55139.774669.0981511.71919
Antzuola1.8581.42676144828816
Aramaio1.4211.216851258807
Aretxabaleta6.0183.905651.015171.09818
Arrasate22.66412.660594.001176.00324
Bergara14.59610.219712.104142.27315
Eibar27.67314.335525.397207.94128
Elgeta955812859610475
Eskoriatza3.7912.253605671597125
Gatzaga236181774419 114
Oñati10.4338.278791.127111.02810
Soraluze4.0832.471616601695223

4. HIZTEGIAREN BERBETA-EREMUA

Nortasun handiko berbetak dira gure eskualdekoak. Gau ilunean ere igartzen zaio Oñatiar, Leinztar, Bergarar edo Eibartar bati. Berbeta-doinua aditzea aski izaten da, eta gainera pentsaitten entzuten badiozu ziur dakizu oñatiarra dela, larue badio leinztarra, biargiña eibartarra, edo eguakitza bergararra edo antzuolarra.

Esan dugun bezala, Debagoiena eta Debabarreneko hegoaldea (Soraluze-Eibar) hartzen ditu hiztegi honek. Bonaparteren arabera, ekialdeko bizkaieraz, Gipuzkoako azpieuskalkian egiten duten herriak; Koldo Zuazoren1 sailkapena jarraitzen bada, berriz, mendebaldeko euskalkian mintzatzen den Gipuzkoako aldea. Ez ditugu aztertu gipuzkeraren ukitu handia duten eta tarteko hizkeratzat edo gipuzkeratzat jotzen diren Debabarreneko beste herriak: Elgoibar, Mendaro, Mutriku eta Deba. Bestalde, egilea Bergarako Ubera auzoko Artiz baserrian jaioa izanik, auzo horretan du ezinbestean hiztegiak epizentroa. Bergara da ondoen aztertu dugun gunea. Eibarkoa osatu ahal izateko nahi hainbat langai aurkitu dugu, gorago azaldu dugunez. Oñatin ere badira harrobi emankorrak. Leintz aldean, ostera, gutxiago, eta ahal bezala moldatu behar izan dugu.